Peter Olofsson (S), ordförande i landstingsstyrelsen. Foto: .
– Det handlar inte om några extravaganser. Vi måste göra det här om vi ska ha fungerade sjukhus på tre orter. Men visst kan saker förskjutas i tid av ekonomiska skäl eller andra. Att bygga sjukhusbyggnader är komplicerat.
Tidigare fanns tre olika förslag på hur finansieringen ska gå till. I juni togs beslut om att landstinget delvis kommer att låna pengar för att finansiera byggena.
Hittills har man beslutat att låna 400 miljoner kronor via Kommuninvest. Hälften är ett ettårigt lån, hälften ett tvåårigt.
– Parallellt med fastighetsutvecklingsplanerna har vi även jobbat med finansieringsfrågan och detta beslut har vuxit fram för att vi ska kunna hålla den höga investeringstakten, säger Peter Olofsson.
– När man ser på fastighetsbeståndets ålder tror jag att man förstår att det finns behov av att underhålla och bygga nytt, tillägger han.
Sammanlagt räknar man med att behöva lägga ut cirka en miljard kronor per år 2017–2019.
Kommer vården att få stryka på foten?
– Nej, det är inte alls tanken. Jag har svårt att se det. Vårdens finansiering har inte med byggandet att göra. Efter detta kommer vi att återgå till normal takt i investeringar. Hade vi redan nu haft stora lån skulle situationen ha varit värre, säger han.
Skellefteås plan var den sista att klubbas. Skellefteå lasarett får också minst pengar närmaste tiden. I staden finns en misstänksamhet mot att Skellefteå lasarett prioriteras sist.
Hur kommenterar du det?
– Nej, det är synd om man tror det. Det är det sämsta man kan göra för Skellefteå. Det blir ännu svårare att rekrytera personal då.
Han menar att man i sammanhanget måste ta hänsyn till att NUS inte är ett vanligt sjukhus utan hela Norrlands universitetssjukhus när man ser på helheten.
– Vi får också intäkter årligen på 800 miljoner från övriga län till NUS, säger han.
Målsättningen säger han är att fördela ut vård till de andra två sjukhusen för att avlasta NUS. Som exempel ger han några av Skellefteå lasaretts ansvarsområden; knäprotesoperationer, operationer av galla och tjocktarm via titthål samt inlandets psykiatri.
– Det skulle vi vilja se mer utav för att få en stabilare produktion av vård, säger han.
