Norran har tidigare berättat att kostnader för 160–180 miljoner kronor måste kapas under 2018. Anledningen är att kostnaderna varit alldeles för höga under 2017. En åtgärdsplan på sammanlagt 60 miljoner kronor var uppe till beslut i landstingsstyrelsen under tisdagen. Även hälso- och sjukvårdsnämnden ska inom kort ta beslut om besparingar.
Läs även: ”En fruktansvärt svår utmaning”
Snabbt ökande
Problemen går att jämföra med situationen 2015 då man hade en kostnadsutveckling på 7,2 procent. Situationen förbättrades under 2016 med en kostnadsutveckling på 2,1 procent. Men nu ser det lika dåligt ut som 2015 trots ambitioner att minska på inhyrd personal.
Förutom hyrkostnader har landstinget även ökade kostnader för medicinskt material, utomlänsvård och fastigheter. Prognosen är ett underskott på 320 miljoner kronor 2017.
Av åtgärdsplanens 60 miljoner kronor gäller 34 miljoner kronor primärvårdens hyrläkarkostnader. Tio miljoner kronor gäller förbättrade upphandlingar av medicinskt material och sex miljoner kronor som satsas på IT kommer att bokföras som investering. Övriga besparingar ska göras inom reparationer, på produktionskostnader vid hälsocentraler, genom förbättrade upphandlingar av medicinskt material och omförhandling av supportavtal.
Bättre arbetsgivare
Alliansen kallar åtgärderna ”projekt balans 2.0” och oppositionsrådet Nicklas Sandström (M) menar att det kommer att slå hårt mot övrig personal, vårdköer och områden som är beroende av hyrläkare.
– Personalen kommer att få springa fortare när den politiska majoriteten inte lyckats med att vara en attraktiv arbetsgivare. Mycket hyrpersonal finns inom primärvården där konsekvensen blir försämrad möjlighet att få träffa en läkare.
Landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson tycker inte man kan jämföra åtgärderna med projekt balans.
– Då handlade det om strukturåtgärder. Nu handlar det om att komma ned på den kostnadsutveckling vi hade före sommaren, det vill säga cirka tre procent.
Han tycker att en viktig del av lösningen är att få bort systemet kring hyrläkare.
– Det drabbar patienterna. Vi kommer att fortsätta jobba för att komma till rätta med systemet, vilket borde ge bättre förutsättningar för fast bemanning på hälsocentralerna i Skellefteå. Situationen där är ju ett exempel på hur systemet har gjort att det gått käpprätt åt skogen.
– Jag vill inte på något sätt säga att det inte blir en utmaning, men vi ser också exempel på landsting som vänt trenden, tillägger han.
Enligt Nicklas Sandström vill Alliansen istället satsa på tre strategier för att vända trenden: Att bli landets bästa arbetsgivare, göra samverkan mellan landsting och kommun effektivare och förutsättningarna för att vara chef måste stärkas.
Ett exempel på hur systemet har gjort att det gått käpprätt åt skogen.