Missnöjet gäller framför allt förutsättningarna för att kunna ge en god vård.
Länets läkare är bland annat minst nöjda med förutsättningarna för att följa upp och utvärdera sina läkemedelsordinationer.
Landstinget har dessutom den tredje lägsta andelen läkare som skulle rekommendera sin hälsocentral till en sjuk anhörig.
Läs även: Rapporten från Sveriges läkarförbund
Låg andel läkare
Västerbotten är också det landsting tillsammans med Gotland vars primärvård har lägst andel av hälso- och sjukvårdens resurser. Och ett av tre med störst problem med vakanser. Mer än hälften av befolkningen är hänvisad till hälsocentraler där hälften eller fler av de fasta läkarna fattas.
Läkarförbundet varnar också för ”att verksamheterna riskerar att hamna i en ond cirkel där resurs- och rekryteringsproblem förstärker varandra” och efterlyser en handlingsplan.
Läs även: Det tycker patienterna om vården
Fler hälsocentraler
I enkäten föreslås även några lösningar på primärvårdens problem i Västerbotten. Det handlar om löneinstrument, ökat inflytande över arbetstid och möjlighet till fortbildning samt en ökad mångfald av hälsocentraler.
Primärvårdschef Håkan Larsson förklarar att missnöjet hänger ihop med läkarbristen.
– Det innebär förstås mer press på dem som är kvar, säger han.
Fler utbildas
Men han tror samtidigt att en förändring kan vara på gång.
– Vi har betydligt fler specialisttjänstgöringsplatser nu för att utbilda allmänläkare. Och ST-läkarna är positiva till landstinget och rankar det högst, säger han.
Antal platser för ST-läkare som ska bli allmänläkare har ökat från 12 stycken 2012 till 23 stycken i år.
– Men det är lång leveranstid på läkare. Vi borde ha satsat på ST-läkarna för 10–15 år sedan. Men vi har en plan och jobbar hårt. Vi måste bevara en bra arbetsmiljö för personalen vi har och nu jobbar vi bland annat med att begränsa uppdraget för hälsocentralerna, säger han.
Läs även: Har valt att skippa hälsoundersökningar
Han tror också att en förstärkning av samverkan mellan primärvård och slutenvård, samt mer användning av ny teknik och utlandsrekrytering ska förbättra situationen ytterligare.
Just nu har landstinget två grupper i gång som jobbar med just primärvården – en framtidsgrupp och en specifik grupp för Skellefteområdet med chefer och läkare.
Ointresse
Om Läkarförbundets förslag till lösningar säger han att lön regleras av marknaden.
– Jag tror att arbetsmiljö ändå är viktigare då lönerna redan är bra i dag, säger han.
Han konstaterar att små hälsocentraler som drivs av personal skapar engagemang.
– Tyvärr ser vi inte att det lockar fler till Skellefteå, säger han.
Han tror det beror på en kombination av lönsamhets- och läkarbrist, och svårigheter att locka läkare att flytta hit.
Hur lång tid kan vi räkna med att det dröjer innan situationen förbättras?
– Givet att vi är uthålliga, kan rekrytera ST-läkare och genomför övriga åtgärder, så bör det vända år för år. Kanske redan i år eller nästa, säger han.
Läs även: Snart finns få eller inga hälsocentraler kvar
Givet att vi är uthålliga, kan rekrytera ST-läkare och genomför övriga åtgärder, så bör det vända år för år.
