Replik på Christer Borgs (ordförande Älvräddarnas samorganisation), Torkel Blomqvists (föreningsjurist Sportfiskarna), Thomas Johanssons (ordförande Östersjölaxälvar i samverkan), Mikael Berghs (ordförande Åbyälvens nedre fiskevårdsområde) och Kjell Noréns (ordförande Åbyälvens övre fiskevårdsområde) debattartikel ” Skellefteå Kraft lyfter en missvisande bild”, publicerad på norran.se tisdagen den 20 september 2016.
Vattenkraften är en av de finaste naturtillgångar som Sverige har. Den är klimatneutral och dess reglerförmåga skapar möjlighet att ytterligare bygga ut ny förnybar kraft som vindkraft.
Sveriges riksdag och regering är i färd med att sätta tydliga klimatmål, landet ska bli klimatneutralt till 2045. Det innebär bland annat ett ökat behov av el, till exempel i våra bilar.
Den blocköverskridande energiöverenskommelsen pekar ut att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybart till 2040 och att ”hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara källor såsom vind- och solkraft.”
Sammantaget pekar detta på att regering och riksdag vill se en ökad produktion av vattenkraft.
Vi som arbetar på Skellefteå Kraft måste alltid ta till oss av omvärldens kritik, inte minst eftersom vi är Skelleftebornas eget energibolag.
Vi har ett brett uppdrag. De egendomar som Skellefteå Kraft ägt – i vissa fall i över hundra år – ska förvaltas väl.
Ägardirektivet innebär bland annat att vi ska generera avkastning till Skellefteå kommun som ska kunna använda medlen för att göra viktiga investeringar inom vård, skola och omsorg, med mera.
Givetvis måste vi varje dag också göra vårt absolut bästa för att minska vår negativa miljöpåverkan. Detta är dock inte enkelt.
All energiproduktion har baksidor. Kärnkraft har problem med brytning, strålningsrisk och avfall kopplat till kärnbränslet, vindkraften är väderberoende och kan felplacerat innebära problem för fågelliv och rennäring.
Vattenkraftens problem ligger främst i skador vid vattenreglering och att den kan begränsa eller hindra fiskars vandring upp- och nedströms vattendraget.
Skellefteå Kraft har under många år arbetat löpande med att förbättra fiskvandringsvägarna i Hednäs, liksom vid flera andra av våra kraftstationer. Trots att vi försöker ta till oss av den senaste forskningen faller inte alltid alla investeringar väl ut.
Ett exempel var att vi, efter samråd med fiskeintressenter och myndigheter, göt betong i torrfårorna vid Hednäs, vilket tyvärr inte ledde till önskvärd effekt. Detta är en mer komplicerad process än många kan tro.
Vi tog därför 2014 initiativ till att bilda en arbetsgrupp med tillhörande referensgrupp bestående av Älvräddarna, fiskeorganisationer samt länsstyrelsen och berörda kommuner. Under drygt ett års tid arbetade gruppen med att hitta en långsiktig lösning för Hednäs kraftstation.
Det arbetet ledde till att Skellefteå Kraft i maj i år fattade beslut om att investera 15 miljoner kronor i nya miljöåtgärder där.
En referensgrupp är en viktig part i en process och vi har lyssnat på vad dessa personer har haft att tillföra i diskussionen. Men till slut är det företaget som måste fatta beslutet, vilket också tydligt kommunicerade till referensgruppen.
För Skellefteå Kraft har det varit viktigt att driva frågor kring biologisk mångfald framåt, men det måste hela tiden balanseras mot samhällets behov av energi. Den avvägningen ledde till att vi inte stänger ner ett fungerande kraftverk, men är beredda att göra miljöinvesteringar.
Ett av Skellefteå Krafts miljömål är att bidra till att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen samt minska påverkan på biologisk mångfald där vi har vår verksamhet. Det är ett arbete som hela tiden fortsätter.
I den nationella blocköverskridande energiöverenskommelsen framgår det att vattenkraftens bidrag till samhällsutvecklingen förväntas bli ännu större framöver.
Vi på Skellefteå Kraft är helt övertygade om att vi både ska klara av att hantera våra lokala miljöutmaningar samtidigt som vi erbjuder våra kunder stabila elleveranser och bidrar till ett bättre klimat globalt.
Pär Forsberg