Bengalkatten Leha spatserar runt hagen för att kolla att allt Àr i sin ordning.
I södra Bursiljum med utsikt över BureÀlven stÄr den röda VÀsterbottensgÄrden och alldeles nedanför strosar alpackorna Bernhard, Oliver, Casper, Zorro och Lilla gubben, i sin hage.
â Det Ă€r barnbarnen som har döpt dem efter olika seriefigurer, sĂ€ger Annelie och gĂ„r in i hagen med en hink pellets för att locka till sig de ulliga djuren.
De tittar nyfiket upp och dÄ Annelie ropar pÄ dem sÄ kommer de lufsandes upp mot grinden. Hon berÀttar att de Àr vÀldigt tillgivna och sociala men att de gÀrna hÄller lite distans.
â De vet precis vad de ska göra. Man ska ju hĂ„lla avstĂ„nd i dessa tider. Det hĂ€r Ă€r kloka djur, sĂ€ger Kenneth och lĂ„ter bĂ„de övertygande och förvĂ„nad över repliken.
För tre Är sedan köpte paret sin drömgÄrd pÄ landet i Bursiljum. Sedan dess har det hÀnt en hel del. GÄrden har renoverats, hagar har byggts och för ett Är sedan hade de plötsligt en farm med alpackor.
â De kommer frĂ„n Mickelbo gĂ„rd dĂ€r de har en minidjurpark med bĂ„de svenska lantraser och exotiska djur. Alpackor Ă€r flockdjur och bör vara minst tre tillsammans. Det hĂ€r Ă€r ett gĂ€ng trevliga herrar som Ă€r mellan 1 och 2 Ă„r. Chefen i flocken Ă€r Bernhard. Han rĂ€ds inte att visa vem som bestĂ€mmer och om han inte Ă€r pĂ„ humör sĂ„ kan man fĂ„ sig en dusch, skrattar Annelie och försöker dra en borste genom hans tjocka ull.
â Vi kommer att fĂ„ hjĂ€lp med klippningen dĂ„ det för oss Ă€r första gĂ„ngen. Djuren har en jĂ€ttefin ull och tanken Ă€r att jag ska spinna garn och sticka plagg. Till att börja med sĂ„ blir det till familjen och nĂ€ra och kĂ€ra. Sedan fĂ„r vi se vad fortsĂ€ttningen blir. Det finns mĂ„nga idĂ©er pĂ„ vad som gĂ„r att göra med garnet, sĂ€ger Annelie och fortsĂ€tter.
â Ullen andas. Den vĂ€rmer om vintern och svalkar om sommaren.
PÄ gÄrden finns en gammal timmerstuga som Annelie och Kenneth har bott i under tiden som de har renoverat sitt bostadshus.
â HĂ€r har jag funderat pĂ„ att göra ett litet spinneri och jag har ocksĂ„ andra planer. MĂ„nga Ă€r stressade i tillvaron och det har visat sig att alpackor har en lugnande effekt. Jag har sjĂ€lv suttit i hagen med mina handarbeten och haft alpackorna runt mig. Det Ă€r bra social trĂ€ning för djuren och det ger mig sjĂ€lv lugn och ro. Med dessa mysiga kompisar sĂ„ kan jag ladda batterierna och det Ă€r mĂ„nga nya idĂ©er som dyker upp. En önskan Ă€r ju att ta fram egna föl och en annan Ă€r att skaffa höns. Vi fĂ„r se vad det blir framöver.
PÄ gÄrdsplanen smyger den bengalkatten Leha. Hon verkar nyfiken pÄ alpackorna och pÄ vad som hÀnder i hagen. DÄ Annelie slÀnger ut en hög med hö sÄ hoppar Leha dit och lÀgger sig i mitten.
â Hon vill gĂ€rna vara i centrum. Hon hĂ„ller koll och spatserar pĂ„ rĂ€cket runt hagen för att se till att alla Ă€r pĂ„ plats. Leha tror nog att hon Ă€r en vakthund, sĂ€ger Annelie och skrattar.
Solen skiner och dÄ Annelie bjuder pÄ kaffe och bullar i trÀdgÄrden sÄ berÀttar hon att Oliver och Zorro en dag lyckades smita frÄn hagen. De kom inte sÄ lÄngt innan de insÄg att de ville tillbaka till sina kompisar som trots öppet staket vÀgrade hÀnga med pÄ Àventyret.
â De andra stod bara och tittade pĂ„. Det hĂ€r Ă€r otroligt snĂ€lla och lĂ€ttsamma djur. Att de yngre ville se sig omkring Ă€r ju inte sĂ„ konstigt. Som det ofta sĂ€gs sĂ„ Ă€r ju grĂ€set alltid grönare pĂ„ andra sidan, skrattar Annelie och gĂ„r ner till hagen för att kontrollera att haspen pĂ„ grinden verkligen Ă€r stĂ€ngd.
