Det var nästan som innan coronapandemin slog till

Skolan handlar om mycket. Men framför allt om att ”alla har rätten att bli sitt bästa jag”.

Skellefteå misslyckades med att skapa en skola i toppklass.

Skellefteå misslyckades med att skapa en skola i toppklass.

Foto: Berit Roald/NTB scanpix/TT

Krönika2020-10-22 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige stängde ner.

Det dröjde inte länge förrän antalet ledamöter i de beslutande församlingarna reducerades till ett minimum.

Den vanligtvis så strida strömmen av motioner, frågor och interpellationer förvandlades till en rännil.

Här och var varnades det för ett demokratiskt underskott. Hur det egentligen var med den saken kan förhoppningsvis framtida undersökningar bringa klarhet i.

Hur som helst var det ett debattglatt gäng som samlades till höstens andra kommunfullmäktige i Skellefteå.

Det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik. En bevingad fras – oklart vem som först myntade den – som ofta används för att ge en bild av statistikens möjligheter till varierande tolkningar.

Ett misslyckande är ett misslyckande. Erkänn att ni misslyckats, sa oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M).

Det han refererade till var målet att Skellefteå ska ha en skola i toppklass i år. Ett mål som inte kommer att nås. För utvecklingen går åt fel håll. Fler och fler elever går ut skolan utan fullständiga betyg. Det är ett misslyckande.

Vilket också för- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) erkände. Om än motvilligt.

Men samtidigt som fler går ut skolan utan fullständiga betyg så har betygssnittet ökat.

Alltså: De duktiga eleverna har blivit duktigare, de sämre har blivit sämre. Bortom all tolkning av allehanda statistik visar det att skolsegregationen ökar. Det är inte acceptabelt.

Samtidigt är skolan en komplex och komplicerad fråga. Det handlar om resurser, det handlar om lärarna och lärandemiljön. Det handlar om storleken på klasserna, om pengar till läromedel (Norran 21/10 2020).

Skolan handlar om mycket. Men framför allt om att ”alla har rätten att bli sitt bästa jag”, som Joakim Wallström (V) formulerade det hela.

Skellefteå växer. Så det knakar.

Det finns många faktorer som påverkar hur snabbt och hur mycket kommunen expanderar, hur mycket befolkningen ökar. Men skolan är viktig i det sammanhanget.

Därför blir uppmaningen till Skellefteås politiker i allmänhet, till dess skolpolitiker i synnerhet och till alla som jobbar i skolan: Ta initiativ till förutsättningslösa samtal om hur vägen mot en skola i toppklass ska se ut.

Just nu är den vägen på villovägar.

Det märks att Skellefteå är inne i en utvecklingsfas som saknar motstycke i modern tid. Den prognostiserade befolkningsökningen landar på 500 personer. Arbetslösheten stiger, men mindre än i övriga Sverige.

Det kommunala bokslutet visar plus jämfört med budget. Tack vare alla statsbidrag.

Kommunalrådet Lorents Burman (S) hade svårt att inte visa den höga nöjdhetsfaktorn. Kommunens delårsrapport, som brukar vara ett kärt tvisteämne, klubbades snabbt igenom.

Men i år är i år. De långsiktiga utmaningarna försvinner inte för att regeringen öser pengar över kommuner och regioner.

Det märks att Skellefteå är inne i en utvecklingsfas som saknar motstycke i modern tid. Mycket av sammanträdet ägnades åt frågor som har med den väntade befolkningsutvecklingen att göra.

Glöm inte landsbygden, när ni planerar morgondagens boende, var budskapet från Centerpartiets gruppledare Carina Sundbom. Och det är väl en klok synpunkt. Samtidigt som kommunen ska bygga där efterfrågan är störst.

Just nu verkar det vara i stadskärnan.

Slutligen noteras att det debattglada kommunfullmäktigegänget är tillbaka. Liksom de gamla rollerna med en opposition som ställer makten till svars och en makt som försvarar sig.

Om inte precis, så i varje fall nästintill som det var innan cornapandemin slog till och förändrade allt.