Foto: Jeanette Lövgren.
För räddningstjänstens personal ställs höga krav på kunskap vid olika insatser. Bland annat när det gäller olyckor där kemiska ämnen är inblandade. En sådan olycka blev verklighet vid middagstid den 6 juli i år. Insatsledare Peter Digebrink och Jonas Edberg var med under hela insatsen.
– Det viktigaste är att veta exakt vilket ämne det rör sig om och vilka egenskaper det har och vid den här olyckan så visste vi det redan när vi var på väg ut till olycksplatsen, säger Peter Digebrink.
Jonas Edberg tillägger:
– Direkt när vi kom till olycksplatsen kunde vi, tack vare kontakt med åkeriets ägare, stänga till de lock där det uppstått läckage.
Läs här: Trafikolycka: Lastbil med ämne till sprängmedel
Och framöver kommer räddningstjänsten i Skellefteå att vara ännu bättre förberedd vid olyckor som kräver stora, tidskrävande insatser, exempelvis där farliga ämnen är inblandade. Tidigare i sommar blev en helt egen resursmodul (en stor, täckt släpvagn) klar för att användas. Den gör att man har möjlighet att arbeta mer effektivt vid till exempel kemolyckor tills hjälp från de kemenheter som finns utplacerade, där den närmaste finns i Luleå, är på plats.
Personalen i Skellefteå har själva arbetat med innehållet i modulen, som kan kopplas direkt på en av stationens brandbilar.
– Den kan även användas vid andra insatser som tar lång tid, till exempel skogsbränder eller olyckor och villabränder vintertid, säger Peter Digebrink.
Han tillägger att den är redo att tas i bruk och innehåller mycket av den utrustning som behövs vid olika typer av insatser. Bland annat olika kopplingar som används för att kunna samla upp läckage av vätskor eller kemikalier. Men också kemdräkter och andra skyddskläder för personalens säkerhet vid uppdrag som utförs.
Att hantera utsläpp av farliga ämnen är en naturlig del av utbildningen för räddningstjänstens personal, men ingen insats ser likadan ut och enligt brandingenjör Johan Marklund finns tusentals olika ämnen som fraktas på våra vägar.
– Men genom att dela upp ämnena i olika grupper kan vi lära oss att hantera olyckor med farliga ämnen på ett effektivt sätt, till exempel giftiga gaser, brandfarliga gaser, frätande vätskor och annat, säger Johan Marklund.
– Vi har till viss del kemutbildning och våra brandingenjörer har spetskompetens om de ämnen som transporteras i vårt område, tillägger Jonas Edberg.
Han och Peter Digebrink säger också att all personal vid räddningstjänsten övar kemolyckor ett par gånger varje år – både praktiskt och teoretiskt.
Enligt de båda är ämnet som fraktades med lastbilen vid olyckan, ammoniumnitrat, oxiderande och vid transporter håller det en temperatur på 137 grader.
– Om det kommer under cirka 80 grader så kristalliseras det och stelnar och blir väldigt svårt att ta hand om, säger Jonas Edberg.
Även om det lät dramatiskt i början gick insatsen smidigt, trots att det dröjde många timmar innan E4 kunde öppnas igen och kemikalien pumpats över till en annan tank. Ingen person kom heller till skada, fysiskt.
De båda tycker att den nya resursmodulen är en viktig komponent för framtida insatser:
– Den är viktig för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag ännu bättre, säger Peter Digebrink och Jonas Edberg tillägger:
– I den så har vi också mycket av vår utrustning som kan behövas på samma ställe.
http://norran.se/nyheter/blaljus-nyheter/just-nu-lastbil-med-farligt-gods-i-trafikolycka-619416
Våra brandingenjörer har spetskompetens om de ämnen som transporteras i vårt område.
Material. I resursmodulen finns till exempel en låda med olika kopplingar som kan användas för att pumpa upp ämnen eller vätskor vid läckage. Foto: Jeanette Lövgren.
Kemdräkt. Brandman Adam Lundqvist visar kemdräkten räddningstjänsten använder när farliga ämnen hanteras. Peter Digebrink säger att de nya kemdräkterna går att dra direkt utanpå ordinarie brandmannakläder. Foto: Jeanette Lövgren.
Resursmodul. Peter Digebrink och Jonas Edberg i räddningstjänstens resursmodul som kan användas vid bland annat trafikolyckor där farliga ämnen finns med. Foto: Jeanette Lövgren.