Scenariot är följande: En brand har uppstått i en byggnad och två personer är kvar inne i byggnaden. Hela gruppen åker ut med släckbil. En brandman sköter släckningsarbetet. Två rökdykare skickas in och utanför håller rökdykledaren kontakt med de två rökdykarna via radio. En av brandmännen fungerar som pumpskötare och räddningsledare är Pär Antonsson, som också är kårchef vid Byske deltidsbrandkår.
Efter ett par minuter bärs en skadad ut. Ytterligare ett par minuter senare är nästa person räddad. En av brandmännen påbörjar HLR och en annan kommer med hjärtstartare och syrgas. Det går smidigt och alla har koll på sina uppgifter.
– Om det är nödvändigt så utför vi även hjärt-lungräddning med syrgas och har hjärtstartare med på alla larm, förklarar Pär Antonsson, som anser att kvällens övning fungerat väl.
I dag består styrkan av 15 deltidsbrandmän uppdelad på tre grupper med jour var tredje vecka. Man har inga reserver i nuläget, men två nyrekryterade. En av dem är Peter Isaksson, som bott i Byske i två år. Den 14 november blev han anställd av Byske deltidsbrandkår. Det fungerar trots att han jobbar på Peab i Skellefteå och inte kan uppfylla jourkravet för deltidsbrandkårer: inställelsetid vid larm på max fem minuter oavsett tid på dygnet.
Läs även: Räddningstjänsten startar rekryteringskampanj vid årsskiftet.
– Jourbiten kommer att lösa sig, de jobbar på den, säger han.
– Vi får pussla i jourschemat och tänka i nya banor, tillägger Pär Antonsson.
Men det blir svårare och svårare att locka folk. Det bekräftar Pär Antonsson.
– Tidigare om åren sökte flera personer till oss för att det uppstått en vakans i kåren. De fick kvala in och vi valde ut den lämpligaste, men nu är det vi som aktivt söker nytt folk via bland annat personliga kontakter, säger han.
Själv har han funnits i kåren runt 30 år. Han har själv inga planer på att lägga av utan säger:
– Känslan av att ställa upp för samhället man bor i och att hjälpa till ger stor credit för den enskilde deltidsbrandmannen. Vi är ett bra arbetslag som delar både trevliga stunder och jobbiga situationer som vi tar oss igenom. Dessutom får vi fys-kontroll, läkarundersökning och C-körkort bekostat av räddningstjänsten.
Han säger också att det blivit svårare att lokala huvudarbetsgivare lämnar sitt medgivande till personal att ta anställning i kåren, inte minst kommunen där många kvinnor sysselsätts i Byske, bland annat inom omsorgen.
– Men kommunen har uppdraget att fixa bemanningen på deltidskårerna så jag kan tycka att det är lite märkligt.
För att locka fler anser Jimmy Lundmark, som varit deltidsbrandman i åtta år, att intresserade borde få praktisera hos räddningstjänsten i Skellefteå innan de går utbildning som deltidsbrandman. Bland annat för att förstå uppdraget bättre.
– Som det är nu så utbildas man först, sedan hoppar folk av efter ett tag då de tycker det tar för mycket tid att ha jour var tredje vecka.
Niklas Lindgren har varit deltidsbrandman i Byske nästan lika länge som Pär Antonsson. Han svarar på frågan om varför deltidsbrandkårerna är viktiga:
– Det är bra att engagera sig och det är livsviktigt för orten att vi finns. Det är också värt att vi har olika yrken till vardags eftersom vi ibland kan lösa olika problem vid larm tack vare våra olika kompetenser.