Arbetsleder. Daniel Haarala är brandingenjör vid Skellefteå räddningstjänst.
När det gäller det pågående arbetet med brandskyddsinventeringen, säger han att det finns ett antal kontrollpunkter som brandingenjörerna följer:
X Finns det avskiljande väggar på vinden mellan respektive bostad som slutet tätt mot yttertaket?
X Är dessa väggar täta, eller finns det hål eller genomföringar i dem?
X Är takfoten tät intill dessa väggar?
X Är bjälklaget mot vinden robust?
De frågorna ska inventeringen besvara. Nästa steg är att sammanställa allt material och sedan informera husägare om utfallet. I första hand blir det per brev.
– Om vi ser att det finns behov, så kommer vi att sammankalla husägare till möten för ytterligare information. Och om det finns brister i något radhus, så kommer vi att uppmana att de bristerna ska åtgärdas.
Det är den som äger den aktuella fastigheten som får stå för eventuella kostnader i samband med ombyggnationer och/eller förbättringar. Fastighetsägaren får en tidsperiod på sig att utföra förbättringar. Om det inte görs, har räddningstjänsten, närmare bestämt Skellefteå kommun, mandat att ålägga fastighetsägare att utföra förbättringarna.
– Det finns prejudikat som överklagats ända upp till kammarrätten där ärenden prövats och rätten beslutat att åtgärderna ska ske, säger Daniel Haarala.
Något som han hoppas inte ska behöva ske. Men det finns även andra syften med inventeringen:
– Målet är även att ta fram ett underlag för oss vid en eventuell insats i just det radhuset. Det är ett annat ben i detta för att vi ska kunna göra en så bra insats som möjligt, ett insatskort, säger han.
