Allvarligt. Misslyckande för hela byggbranschen, menar Daniel Haarala om utfallet efter brandskyddsinventeringen. Foto: Karin Israelsson.
I somras inledde räddningstjänsten en kartläggning av brandskyddet i vindsutrymmen och tak på radhus runt om i Skellefteå. Det rör bara de radhuslängor som har gemensamma vindsutrymmen, inventeringen omfattar inte parhus eller kedjehus.
Läs här: ”Vi gör det för de boendes skull”
Syftet är att husägare ska kunna åtgärda eventuella brister i sina vindsutrymmen. Det som tidigare har hänt vid vissa tillfällen, när en brand startat i ett radhus, är att elden spridit sig via vinden och sedan vidare till andra bostäder i en radhuslänga. I värsta fall totalförstörs en hel huslänga.
Det var Uppsala kommun som inledde arbetet med brandskyddsinventering och nu har Skellefteå kommun följt exemplet.
I somras inventerades radhus i Skellefteå centralort, där två brandingenjörer gjorde stickprov. Utfallet innebär att 66 procent av radhusen har bristfälligt brandskydd. De vanligaste orsakerna till bristerna är:
X Felprojekterat.
X Byggfel.
X Ej följt gällande byggregler.
Läs också: ”Regionchef: Viktigt att det här görs”
– Det är brister i vindskonstruktionen som gör att om det uppstår en brand i en bostad, så kommer inte branden att begränsas på avsett sätt, säger Daniel Haarala.
Enligt grundkravet ska en brand i en bostad ”stängas inne” utan att kunna spridas vidare i en timmes tid. Husets konstruktion ska garantera det.
– Så ser det inte ut idag i Skellefteå centralort och det spelar ingen roll när husen är byggda. Det är illa att det finns brister oavsett om huset är byggt på 1960-talet eller på 2000-talet, säger Daniel Haarala.
Vad händer nu?
– Vi kommer att informera alla husägare via brev om de brister som vi har hittat. Vi kommer även att informera om hur bristerna ska åtgärdas i just deras vindsutrymme. Det vi vill är att ”städa undan” bristerna med uppmaningar.
Han säger också att det i många fall handlar om smärre åtgärder för de boende. Till exempel att täta en vägg, spika upp ett par brädor eller annat som är relativt enkelt att åtgärda.
– Vi börjar sända breven nästa vecka och sedan får vi se vilken respons vi får från husägarna, och om vi sedan behöver gå vidare.
Att gå vidare innebär då att räddningstjänsten skriver föreläggande. Det innebär att husägare som inte tänker åtgärda bristerna eller inte hör av sig om, eller hur, de åtgärdats, kommer att bli tvingade att göra det.
– Vi har det mandatet och det är ju faktiskt för deras egen skull.
Daniel Haarala menar också att följande borde vara ett tydligt incitament:
– Om det börjar brinna hos grannen, så kan elden också ta sig in hos mig via vinden eftersom den inte är brandsäker. Det är så man ska tänka, säger Daniel Haarala.
Brandskyddsinventeringen fortsätter nästa sommar. Då ska radhus i Skellefteås ytterområden inspekteras.
– Det som är positivt är att de vi har besökt har visat jättestort intresse när vi inventerat deras vindsutrymme och varit måna om att få reda på vilka brister vi hittat i deras hus, säger Daniel Haarala.
I samband med brandskyddsinventeringen har man också upprättat så kallade insatskort.
– Det är en annan viktig aspekt för räddningstjänstens del. Insatskorten talar om för oss exakt hur ett vindsutrymme, på en specifik adress, är konstruerat. Vid en brand just där, så kan vi direkt avgöra vad vi ska göra för att utföra vårt släckningsarbete på bästa sätt.
Foto: Karin Israelsson.