Världen befinner sig mitt i en pandemi.
De främsta faktorerna för att förhindra smittspridning är att hålla distans och stanna hemma i så stor utsträckning som möjligt.
För riskgrupper är hemmet det främsta skyddet mot att smittas. Men alla har inte tillgång till ett tryggt hem. Och med regeringens nuvarande bostadspolitik riskerar otryggheten tyvärr att växa för personer som bor i hyresrätt.
Trots att pandemin ännu inte är över, och den samhällsekonomiska utvecklingen sjunkit till krisnivåer, går regeringen vidare i arbetet med att införa marknadshyror, enligt ett januariavtal som blivit allt mer verklighetsfrånvänt.
Samtidigt ser den ekonomiska utvecklingen mörk ut och tusentals har blivit av med sina jobb eller varslats.
Därtill finns problem på dagens bostadsmarknad. Utbudet av hyreslägenheter är litet och höga hyror inom nyproduktionen drabbar främst låg- och medelinkomsttagare.
Enligt Arbetsförmedlingen har totalt 980 personer varslats om uppsägning i Västerbotten sedan början av mars. Detta kan jämföras med 711 personer under samma period förra året.
Att i ett sådant läge införa marknadshyror gynnar inga andra än fastighetsägarna. Konsekvenserna slår mot hushållen och riskerar försvaga köpkraften och öka de offentliga utgifterna för ekonomiskt bistånd.
Motiven för att reformera bostadsmarknaden är enligt januariavtalet att ”fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad, för människor att flytta dit jobben finns och för att bryta den växande boendesegregationen.”
I en ny granskningsrapport av regeringens direktiv visar Sandro Scocco på tankesmedjan Bostad 2030 att utredningen av marknadshyra var ett beställningsjobb från branschorganisationen Fastighetsägarna.
Västerbotten behöver inte ännu dyrare hyresrätter och mer otrygghet. Framförallt inte i oroliga tider som dessa. Vi behöver fler hyresrätter som fler kan ha råd med.
Därför uppmanar vi partiföreträdare för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna att verka för en förändring av januariavtalet. Regeringen och samarbetspartierna borde sluta utreda hur hyrorna ska kunna höjas och i stället komma med riktiga lösningar på riktiga problem.