När statistiken riskerar bli ett hinder för tillväxt

Regeringen bör ställa sig frågan hur SCB:s uppdrag kan utvecklas för att bidra till Sveriges framdrift och utveckling.

Skellefteå kommun står inför en samhällsomvandling – unik i Sverige och i Europa just nu, skriver bland andra Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå kommun

Skellefteå kommun står inför en samhällsomvandling – unik i Sverige och i Europa just nu, skriver bland andra Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå kommun

Foto: Lars Eriksson/Norran

Debatt2021-06-16 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Statistiska centralbyrån, SCB, kom i veckan med sin uppdaterade basprognos.

Skellefteå kommun spås minska sin befolkning fram till 2040.

Det är troligen en fullständigt korrekt genomförd prognos, enligt gängse formalia och uppdrag.

Frågan är dock vad prognosen bidrar med, vilket syfte den har och vilken relevans den fyller.

Som de flesta uppmärksammat sker en ny industriell revolution i norra Sverige. Det inledande steget i den industriella utvecklingen är Northvolts etablering av en batterifabrik i Skellefteå.

Skellefteå kommun står inför en samhällsomvandling – unik i Sverige och i Europa just nu.

För att öka kunskapen om dagens och morgondagens behov och förutsättningar har Skellefteå kommun tillsammans med företaget Ramboll tagit fram en scenarioanalys. Enlig denna kommer Skellefteå kommun att öka befolkningen till 90 000 redan 2030.

Detta ställer enorma krav på en kommun när det gäller arbetskraftsattraktion, infrastruktur, bostadsbyggande och kompetensutveckling. Men kanske framför allt inom de viktigaste uppdragen: trygghet, skola och service.

Northvolt skulle inte ha etablerat sig här om de enbart tittat på SCB:s prognoser. Vid sidan av detta använder statliga myndigheter och organisationer SCB:s basprognos som beslutsunderlag för samhällsplanering.

Om SCB:s uppdrag med basprognoserna i någon del hade varit framåtriktad hade vi haft flera stora infrastruktur- och boendelösningar på plats redan i dag.

Basprognoserna baseras på historiska siffror, inte på vad verkligheten i dag visar. Vid tillfällen som detta skapar det felaktiga förutsättningar för kommuner och hela det offentliga systemet.

Regeringen bör därför ställa sig frågan hur SCB:s uppdrag kan utvecklas för att vid sidan av traditionellt prognosskapande bidra till Sveriges framdrift och utveckling. Lösningen i detta fall handlar, enligt oss, om framtidsstudier byggda på kännedom kring morgondagen och utveckling och inte enbart statistik baserad på historia.

Här kan och vill vi hjälpa SCB och regeringen med förslag för framtidens uppdrag. På så sätt hoppas vi kunna bidra till att SCB i sitt framtida arbete kan bli ett ännu skarpare verktyg vars arbete även kan bidra till svensk utveckling och tillväxt.