I väntan på Godot, nej i väntan på ett tåg

Det är onekligen på tiden att tågen börjar rulla in i Skellefteå igen. Skellefteå har det tvivelaktiga nöjet att vara Sveriges största stad utan persontrafik på järnväg.

I väntan på Norrbotniabanan. Den första april nästa år börjar Nattåget Norrland att trafikera Skellefteå.

I väntan på Norrbotniabanan. Den första april nästa år börjar Nattåget Norrland att trafikera Skellefteå.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2021-04-14 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nattåget Norrland ska börja rulla in i Skellefteå igen.

Det var 30 år sedan senast. Det var då som rälsbussen mellan Bastuträsk och Skellefteå slutade att gå.

Ett statligt spelbolag har en reklamslogan: Plötsligt händer det.

Det kan man verkligen säga även när det gäller Skellefteå. Plötsligt hände batterifabriken. Plötsligt hände kulturhuset. Plötsligt hände infrastrukturboomen. Plötsligt hände bostadsbyggandet. Plötsligt hände nattåget. Plötsligt hände mycket annat.

Allting har en startpunkt. För Skellefteås del rivstartade det 2017. Det var då som Northvolt meddelade att batterifabriken skulle hamna i Skellefteå och att utvecklingsverksamheten och testfabriken skulle placeras i Västerås.

Den dyblöta yllefilt som tyngt ner det mesta av samhällsutveckling var plötsligt som bortblåst. Alla talade om Skellefteå.

En försmak av vad som komma skall när Norrbotniabanan är på plats, konstaterar kommunalrådet Lorents Burman (S).

Han kunde också ha sagt att nu när Trafikverket verkar vilja pausa bygget av Norrbotniabanan i Skellefteå, och flytta fram trafikstarten mellan Umeå och Skellefteå till 2034, var han och kommunen precis som en känd biskop därtill nödd och tvungen.

Det är onekligen på tiden att tågen börjar rulla in i Skellefteå igen. Skellefteå har det tvivelaktiga nöjet att vara Sveriges största stad utan persontrafik på järnväg. Trots att spåren finns. Trots att banan är elektrificerad. Vad är då problemet?

Problemet för kommunen har varit pengarna. Först ville Trafikverket att Skellefteå skulle bygga en ny perrong för 30–40 miljoner kronor, för att sedan landa i/nöja sig med en enklare perrong för tre–fyra miljoner. Tack för det Trafikverket.

Om man vill spekulera kan Trafikverkets godkännande av en enklare, mer tillfällig perrong vara en indikation på att byggandet av Norrbotniabanan inte pausas utan påskyndas. Att en storslagen perrong inte behövs för några år.

Hela transport- och fordonssektorn behöver ställa om. Ut med det fossila, in med det utsläppsfria.

Med tanke på det är det märkligt att tågåkningshugade Skelleftebor tvingats ta bilen eller bussen till Bastuträsk för att stiga på tåget där. En station måste ligga där folk bor, där näringslivet finns. Och det är i Skellefteå, inte i Bastuträsk.

Om allting går planenligt ska det första tåget rulla in på ”stationen” i Skellefteå i april nästa år.

Fotnot: Eventuellt kan saker och ting kring Norrbotniabanan klarna en del på fredag (16/4 2021) när regeringen överlämnar sin infrastrukturproposition till riksdagen.