För gemene man kan denna pedagogik väldigt enkelt förklaras med ett kväsande av unga, pigga och friska pojkar. Och att vi ska framhäva eller åtminstone betona det kvinnliga könet i världsordningen, om nu någon missat att det finns kvinnor.
Jag och väldigt många med mig ser att detta är en ren och skär politisk agenda, en ideologi eller trosuppfattning, något man tror behövs i statens uppfostran av våra barn. En politisk idé. Att en kommun, med skattemedel, bekostar en i princip religiös övertygelse på det här viset är fel. Ytters omodernt och minst tio år för sent.
Jag och min fru är föräldrar till tre barn, ett av barnen är en flicka. Jag ser, och har sett från dag ett, att det är skillnad mellan könen. Den dynamik och glädje detta sprider i vår familj, är med handen på hjärtat, själva pulsen i vårt liv. Att min dotter inte skulle ha blivit sedd eller aktad lika mycket som hennes bröder är lögn och totalt nonsens. Har vi som föräldrar på något vis bakbundit hennes fulla potential eller vilja att nå dit på grund av kön? Naturligtvis inte – vi är vanliga, moderna människor.
Satsning på genuspedagogik är mumbo jumbo och ett ansvarslöst slösande av våra pengar. Jag vet att det finns människor som faktiskt skulle må bra av denna form av religion – men det är inte vi. Det är inte vi föräldrar som jobbar och betalar skatt, skjutsar, påhejar våra döttrar och gör allt i vår makt för att hjälpa dem i deras drömmar. Att det finns och kommer att finnas berg att bestiga är inget vi hymlar om, men det har inget med kön att göra.
Känner kommunen att det finns pengar över, har jag massor av lönsamma förslag.
Familjefar
Svar direkt
Att skapa kunskap kring genus skapar också utrymme för barn i förskola och skola att bli sitt bästa jag. Vänsterpartiet och lärarfacken har länge krävt att genuspedagogiken ska genomsyra hela verksamheten – detta för att möta alla barns behov.
Uppdraget att arbeta med genus är redan inskrivet i läroplanen för förskolan, grundskolan och gymnasiet samt i skollagen. Nu har Vänsterpartiet fått genom denna satsning att förverkliga uppdraget i läroplanen genom att avsätta extra resurser för att på så sätt öka takten i jämställdhetsarbetet.
Genuspedagogik handlar alltså om att barn ska få vara barn, att alla barn ska få vara just det barn han eller hon vill vara – därför krävs det en pedagogik som tar hänsyn till att alla människor är olika. Den ojämlikhet som genomsyrar samhället när det gäller skyldigheter, rättigheter, möjligheter, lön, bemötande med mera bygger på vilket kön personen tillskrivits vid födseln. Det mönstret måste brytas.
Genuspedagogik ska ge våra barn bättre förutsättningar till ett liv som inte styrs av normer och traditionella föreställningar – tillsammans med pedagoger som vågar granska sina egna värderingar och arbeta för barnets bästa.
Agneta Hansson, gruppledare Västerpartiet, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, Skellefteå kommun