Ett samtal kan göra en avgörande skillnad

För en person som brottas med livets mening kan en medmänniska betyda enormt mycket.

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer, skriver bland andra Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS.

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer, skriver bland andra Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS.

Foto: Stina Stjernkvist/TT Nyhetsbyrån

Debatt2021-06-16 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inne på coronapandemins andra år ser vi ett fortsatt ökat tryck på stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa.

Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.

Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa, våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser.

Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.

Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående, med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet. Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt – i en hel värld.

Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga.

I en internationell studie, där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under coronapandemin, hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 till 11 procent.

Vid studier av hälsan hos personer med covid-19-diagnos fann forskarna att 33,6 procent hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. De vanligaste besvären var ångest och nedstämdhet.

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord i spåren av pandemin, krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer.

Samtidigt måste de direkta effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling. Men glöm inte den skillnad du själv kan göra.

För en person som brottas med livets mening kan en medmänniska betyda mycket. Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna.

För den som saknar någon att prata med finns civilsamhällesorganisationer bara några knapptryckningar bort.