Du har fel – ojämlikhet föder extremismen

I en insändare i Norran den 20 januari, undertecknad ”Alla åsikter bör diskuteras”, påstås att nedtystade frågor skapar extremism. Skribenten, som så gärna vill diskutera alla frågor, vill inte stå med sitt namn under sin insändare.

Rädsla och ojämlikhet skapar extremism, menar skribenten.

Rädsla och ojämlikhet skapar extremism, menar skribenten.

Foto: Paul Sancya/TT

Insändare2021-01-25 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skribenten påstår att tv:s debattprogram sällan eller aldrig diskuterar svartlistade frågor, som immigration, religion, aborter, samkönade äktenskap och dyligt.

Jag tycker att Sverigedemokraterna får väldigt mycket utrymme i media och sällan ställs till svars, trots sin politik och sitt stöd till Trump – som de till och med nominerat till Nobels fredspris. Samma sak gäller alla partier som numera är emot immigration, det vill säga Kristdemokraterna, Moderaterna och även Socialdemokraterna. Det som diskuteras i tidningar och tv är (förutom vems fel covid-19 är) brottsligheten – trots att den är ungefär på samma nivå som 1980-talet – samt immigrationen.

Situationen med extremism i Tyskland på 1930-talet samt USA och Sverige i dag beror enligt samhällsvetare och numera också nationalekonomer på en enda sak, bristen på jämlikhet. Om människor känner sig misshandlade av samhället uppstår ett behov att hitta orsaken. Då finner man ofta ”syndabockar”. Det är många diktatorer som använt sig av religionen och moralregler. Andra har använt sig av rasbiologi eller hudfärg. Trump använder sig av allt!

I USA är det helt uppenbart att många vita känner sig hotade. USA har aldrig varit särskilt demokratiskt enligt konstitutionen, eftersom det är före detta slavägare som skrivit den. Att miljonären Trump lyckades dupera så många, säger vår amerikanske vän som är professor i pedagogik, beror på amerikanernas dåliga bildning och okunnighet samt deras rädsla för att drabbas av fattigdom. De saknar ett socialt skyddsnät och klyftorna mellan fattig och rik har blivit allt större efter finanskrisen 2008. De var många oskyldiga, som fått betala den notan. 

Precis samma sak hände oss. Det är inte den övre medelklassen och de förmögna som betalat av på statsskulden och fått sämre välfärd. Det är vanliga löntagare, sjuka, arbetslösa och pensionärer som får betala – när ekonomismen styr istället för politiken.

Else-Marie Vikström, Burträsk