Cirkulär ekonomi vägen till fossilfritt Västerbotten

Samhället måste gå från linjära till cirkulära flöden av varor och material.

Hushållen i Västerbotten lämnade förra året in 2,1 miljoner kilo elektronik till återvinning.

Hushållen i Västerbotten lämnade förra året in 2,1 miljoner kilo elektronik till återvinning.

Foto: Martina Holmberg/TT

Debatt2020-06-01 16:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronapandemin har visat hur sårbart vårt samhälle är.

När vi blickar framåt bör vi göra det med insikten att klimatkrisen är ett ännu större hot och att vi behöver en helt ny syn på hur vi använder jordens resurser. Återvinningen måste öka och vi behöver lära oss att betrakta avfall som en resurs.

Stora kriser kan leda till nödvändiga förändringar.

Med en aktiv finanspolitik kan klimatomställningen ges en rejäl skjuts framåt. I Sverige har vi unika möjligheter att gå snabbt fram eftersom 21 branscher redan tagit fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria. Återvinningsindustriernas beskriver dessutom hur samhället måste gå från linjära till cirkulära flöden av varor och material.

I dag produceras och kasseras varor i allt snabbare takt.

Bara i Västerbotten lämnade hushållen in 2,1 miljoner kilo elektronik till återvinning förra året.

När materialet återvinns skapas viktig klimatnytta. Men enligt en rapport från Återvinningsindustrierna förstörs varje år stål, aluminium, cement, papper och plast till ett värde av 21 miljarder kronor helt i onödan. Redan efter en användning.

Upp till hälften av klimatutsläppen är en direkt följd av den sortens linjärt hanterande materialflöden.

Denna utveckling måste brytas av flera skäl.

Genom att se avfallet som en resurs, och använda återvunnet material i stället för jungfruligt, minskar energianvändningen, och därmed också koldioxidutsläppen. För vissa material är koldioxidbesparingen 95 procent.

Genom att använda resurser effektivare kan utsläppen flyttas från global gruvdrift, cement- och stålproduktion till utsläppskällor som lättare kan begränsas genom en övergång till förnybar energi.

Genom att öka cirkulationen minskar risken att vissa kritiska metaller, som används i bland annat elbilar, vindkraftverk och solceller, ska ta slut. Utan dessa metaller begränsas våra möjligheter till fortsatt teknikutveckling för att möta klimatkrisen.

Omställningen till en cirkulär ekonomi är inte bara nödvändig. Samhället och företagen kan spara stora pengar på att utnyttja befintliga resurser mer effektivt. Genom att gå före kan det svenska näringslivet stärka sin konkurrenskraft.

För att lyckas krävs dock långtgående förändringar av design, produktionsmetoder, konsumtionsmönster och regelverk.

Vår färdplan pekar på 15 åtaganden för återvinningsbranschen och 20 uppmaningar till politiker. Tillsammans kan de öka användningen av återvunnet material och påskynda omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi.

När coronakrisen är över behöver vi få fart på ekonomin igen. Men vi behöver inte återvända till samma gamla hjulspår.

Låt färdplanerna visa vägen för de stimulanspaket som kommer att behövas i en kommande lågkonjunktur.

Då kan den ekonomiska återhämtningen ske parallellt med att vi bemöter den andra stora krisen vi står inför.