Beskatta rikedomen: "Ingen blir miljardär på en öde ö"

Ständigt får vi höra från företrädare för företagarorganisationer samt enskilda entreprenörer och företagare att bolagsskatten är för hög i Sverige, vilket riskerar att svenska företag flyttar utomlands. Det är ett uttryck för en ständig strävan från dessa att företagarna ska kunna bli ett skattemässigt frälse i högre grad än de redan är.

Skellefteå kommun 3 maj 2021 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Till och med de allra rikaste personerna på planeten säger att deras rikedomar har skapats tack vare de samhällen de verkar i. Ingen blir miljardär på en öde ö. Samhället har med andra ord varit den bidragande faktorn till att de blivit miljardärer. Samhället har därmed också rätten att begränsa deras framfart och beskatta deras tillgångar och nyttja dessa för att skapa resurser enligt eget tycke.

Sverige är det näst bästa landet i Europa när det gäller kunskapsintensiva företag, endast slagen av Schweiz. Den långsiktiga trenden visar på en årlig ökning av sådana jobb med 8 000 arbetstillfällen per år i Sverige. Trots detta går Småföretagarnas Riksförbund ut och kräver skattelättnader. Med andra ord ska inte företagarna vara med och finansiera de resurser som gör dem framgångsrika – det ska andra göra.

Ett mantra I den svenska debatten är att "arbeta ska löna sig", men faktum är att inkomster av kapital lönar sig bättre. Det gör att företagare kan bokföra en låg lön för sig själva och ta ut inkomster av kapital i stället, eftersom beskattningen är så mycket lägre. Sverige sticker ut i världen genom att har skilda beskattningsskalor för inkomster av arbete och kapital, på så sätt tillåts företagare kunna smita undan sin andel av beskattningen.

Ständigt genomförs skattesänkningar för de redan rika, för det påstås leda till fler jobb. Detta saknar enligt mig empiriskt och vetenskapligt stöd. De rika använder pengarna för att investera i mera prestigefyllda fastigheter, konst, dyra bilar med mera. Samma penningmängd utdelat till de med lägst lön i samhället skulle leda till mångfalt fler jobb, en bättre samhällsekonomi och dessutom ett mycket bättre samhällsklimat.

När inkomsterna bland den femtedel av befolkningen som är lägst betalad ökar, ökar också landets BNP. När inkomsterna hos landets rikaste femtedel ökar minskar landets BNP. Allt detta enligt Internationella valutafonden. Sambandet är precis tvärtom mot den rådande paradigmen. I USA har sedan 1980 produktiviteten stadigt ökat, men inkomsterna hos låg- och medelinkomsttagare stagnerat eller minskat. Däremot har det rika blivit enormt mycket rikare. Tre personer i USA äger mer än hälften av vad alla amerikaner, runt 160 miljoner människor, äger tillsammans. Låginkomsttagare tvingas däremot ofta att ha fler jobb för att ha pengar till alla nödvändiga utgifter.

Om vi räknar med all beskattning som staten ålägger sina medborgare (inkluderat moms, koldioxidskatt med mera) har vi en regressiv beskattning. De med lägst lön betalar mest i skatt räknat som andel av inkomsten. Det är låg- och medelinkomsttagarna som är samhällets stöttepelare. Samma relationer ser man i bidraget till klimatkampen. Den halvan av befolkningen som har lägst lön minskade sina koldioxidutsläpp betydligt mer än den andra halvan

Det finns all anledning att öka den progressiva beskattningen så att samhället blir mera jämlikt. Befolkningsmajoriteten tjänar på det. Miljön tjänar på det. Samhällsklimatet tjänar på det.

Åke Paulsson, Östanbäck


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Insändare: Hundlatriner: Låt hundägarna stå för kostnaderna

Insändare: Hundlatriner – återinför hundskatten

Insändare: Kommunal hundsanering – låt hundägarna betala

Insändare: Politik: ”Skatten fick precis den effekt som förhoppningsvis alla utom finansministern hoppats på”

Insändare

Insändare: Skatt på plastkassar – obegripligt

Visa fler