Ta inte demokratin för given, den måste försvaras

Det är viktigt att hitta väl fungerande kontaktytor mellan ”folket och makten”. Invånarna måste känns sig delaktiga.

I veckan startade höstens politiska övningar på allvar i Skellefteå. Med ett kommunfullmäktige.

I veckan startade höstens politiska övningar på allvar i Skellefteå. Med ett kommunfullmäktige.

Foto: Jeanette Lövgren/Arkiv

Ledare2020-09-17 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Under coronapandemins ”våta filt” har begreppet demokratiskt underskott börjat dyka upp alltmer frekvent.

EU:s demokratiska underskott har debatterats under lång tid. Inte helt rättvist. EU ger oss möjligheten till demokratiska lösningar. Utan EU finns det anledning att tro att det demokratiska underskottet hade varit större.

Den här gången handlar det inte om EU. Det handlar om att många demokratiskt valda svenska församlingar gått ner i viloläge. Både antalet frågor och ledamöter har reducerats till ett minimum. För att motverka smittspridning.

I veckan startade höstens politiska övningar på allvar i Skellefteå. Med ett kommunfullmäktige.

Likt en ödets nyck: En av sammanträdets flitigast debatterade motioner handlade om, just det, demokrati.

Under mandatperioden har Markku Abrahamsson (SD) lanserat en hel del intressanta tankar och förslag kring lokal demokrati och möjligheten till delaktighet. Att göra kommunens arkiv sökbart är en av dem.

Den här gången handlade det om allmänhetens frågestund i samband med att kommunfullmäktige och politikerkafé där väljare har möjlighet att träffa sina lokala politiker.

Så ser det ut i till exempel Malå. Där har Malåborna möjlighet att ställa frågor till politikerna både inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges möten. Kommunstyrelsens ordförande Lennart Gustavsson (V) tar då och då emot på biblioteket.

Den svenska demokratin har förändrats, och fortsätter att förändras. Att vara politiskt aktiv har inte längre likhetstecken med att tillhöra ett visst parti. Kollektivt påverkansarbete har ersatts med individuella påverkansformer som dessutom i mångt och mycket syftar till att uppnå individuella snarare än kollektiva mål.

Det har dagens politiker att förhålla sig till.

I den kontexten är det viktigt att hitta kontaktytor mellan ”folket och makten”. Invånarna i en kommun måste känns sig delaktiga i beslutsprocesserna, bli mer aktiva i den politiska dialogen.

Olika mötesplatser, som Markku Abrahamsson föreslår, är ett sätt. Sedan är det inte säkert att det är kommunen som ska ta sådana initiativ, kanske är det de politiska partierna själva.

Oavsett vilken väg politikerna väljer måste de inse att demokratin är en spröd institution som inte kan tas för given.

Nu går SD-motionen vidare till den kommande översynen av kommunens politiska organisation.

Med tanke på hur viktig en väl fungerande demokrati är, och vad som behövs för att nå dit, var det synd att motionen inte blev mer välvilligt behandlad.