Så sent som i slutet av januari i år kom en överraskande rapport som visar att de hittat den största cesiumkontamineringen hittills. Det handlar om tre gigantiska lock till slutningskärlen av reaktor 1-3. Detta betyder att planen att avveckla och städa upp Fukushima ytterligare har försvårats, en plan som inte har haft ett riktigt tidsperspektiv.
På natten till den 14 februari skakades Fukushima igen av en jordbävning med magnitud 7,3 på Richterskalan. Epicentrum var utanför Fukushimas kust, lite norr om kärnkraftverket. Dagen efter meddelade ägaren Tokyo Electric Power Company (TEPCO) att inga allvarliga avvikelser hade skett. Men följande veckan kom andra rapporter; vattennivåer i reaktor 1 och 3 hade sjunkit. Uppenbarligen har reaktorerna fått nya skador och blivit ännu mer ostabil. Ingen särskild strålhöjning har mätts, sa TEPCO, men det är solklart att faran inte är över i Fukushima.
Hemma i Sverige höjer allt flera kärnkraftsförespråkare sin röst för nya kärnkraftssatsningar som ska råda bot på klimatkrisen. Men varken klimatkrisen eller potentiell elbrist i framtiden löser kärnkraftens nackdelar och problem. Som vi alla vet får kärnkraftens oönskade, men oundvikliga, produkter inte komma ut i miljön eftersom de är direkt dödliga. De måste förvaras utan kontakt i evighet.
Detta är lika tokigt, men tusen gånger farligare, än försöket med att fånga upp all koldioxid från fossilbränning för att sedan pressa in dem i tankar och sedan förvara dem under jorden i evighet. Bara för att kunna fortsätta använda fossil energi. I världen verkar människor inte vilja ge upp det fossila bränslet och i Sverige vill folk inte släppa kärnkraften. Vill vi minska den negativa miljöpåverkan och förverkliga det hållbara samhället måste vi seriöst satsa på energieffektivisering på alla möjliga sätt, så att vi kan minimera energiförbrukningen.
Kärnkraften leder samhället åt helt fel håll.
Seiko Matsuda, Boliden