Man kan angripa Systembolagets detaljhandelsmonopol på många olika sätt.
Sätten har dock en sak gemensamt. Det är alltid, och ofta bara, avregleringens vinnare och vinster som framhålls. Sällan förlorarna. För sådana finns också. Och de är många.
Ett avskaffande av alkoholmonopolet skulle medföra ytterligare 29 000 fall av misshandel.
Centerpartiet har länge slagits för gårdsförsäljning av alkohol. Man har gjort det i gles- och landsbygdsöverlevnadens namn. Man har gjort det i turismens och de små producenternas namn.
Det finns också en passus om gårdsförsäljning i januariöverenskommelsen.
Paragrafen som handlar om att leva och bo på landsbygden stipulerar: ”En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras. En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras.”
Ett avskaffande av alkoholmonopolet skulle medföra ytterligare 8 000 fall av fyllekörningar.
Framväxten av digitala plattformar som säljer alkohol har också bidragit till att försvaga Systembolagets ställning. För att inte tala om de generösa införselreglerna från annat EU-land.
Prispress och ökad tillgänglighet är faktorer som leder till ökat drickande.
Ett avskaffande av alkoholmonopolet skulle medföra ytterligare 1 400 alkoholrelaterade dödsfall per år.
Senaste angreppet kommer från forskaren Hans Seerar Westerberg vid Handels forskningsinstitut.
I en rapport utgiven av entreprenörskapsforum vill han att restaurangernas hämtmat ska kunna kompletteras med någon form av alkoholhaltig dryck för ”konsumtion i hemmet”.
Tanken är att det, i varje fall till viss del, skulle täcka förlusterna från de uteblivna bordsserveringarna.
Seerar Westerberg konstaterar att restaurangbranschen i hög utsträckning anställer unga och utrikesfödda. Många av dem rekryterade från arbetslöshet. Grupper som även utan coronapandemi och hotande recession är sårbara och har det svårt på arbetsmarknaden.
Det ligger mycket i vad Seerar Westerberg skriver i sin rapport. Redan i mitten av förra månaden hade över 32 000 personer inom branschen varslats om uppsägning.
Alkohol tillsammans med lilla matlådan hade inneburit ett välkommet tillskott för ekonomiskt hårt pressade krögare. Restaurangernas alkoholförsäljning är som bekant betydligt mer lönsam än maten.
Men det är varken gårdsförsäljningen som sådan eller någon form av alkoholhaltig dryck till kvarterskrogens matlåda som är det stora problemet.
Det stora problemet är att förslagen i praktiken skulle innebära slutet för Systembolagets monopol. Det skulle i sin tur leda till ökad konsumtion, fler alkoholrelaterade skador, fler sjukdagar, olyckor, sjukdomar och våldsbrott.
Riskbruk riskerar att övergå i missbruk.
Det är alltid, och ofta bara, avregleringens vinnare och vinster som framhålls. Sällan förlorarna.
Fler butiker som säljer alkohol, säkerligen med generösare öppettider, risk för slarv med ålderskontrollen och handlarens eget vinstintresse är fyra tungt vägande skäl till varför Systembolaget ska få behålla ensamrätten.
För marknadens främsta drivkraft är ökad försäljning och maximerad vinst. De drivkrafterna är inte förenliga med folkhälsoperspektivet. Den svenska alkoholpolitiken ska inte få styras av marknadsliberala ideal.
Fotnot: Siffrorna är hämtade från rapporten ”What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly?”, skriven av bland andra Johanna Gripenberg, forskare vid Karolinska Institutet och chef för STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem.