Regeringen har misslyckats.
Satsningen på fler högskoleplatser inom bristyrken – som vårdpersonal, lärare, förskollärare och ingenjörer – har inte gett önskat resultat. Långt därifrån. Målen har inte ens nåtts till hälften. I vissa fall har studenterna till och med blivit färre.
Det konstaterar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Regeringen får svidande kritik.
Tanken var god. För att motverka bristen på vissa högutbildade yrkesgrupper gav regeringen universitet och högskolor i uppdrag att bygga ut vissa utbildningar.
Men goda tankar ger inte alltid ett gott resultat. Det var inte utbildningsplatser det var brist på – utan antalet sökande.
Med andra ord började regeringen i helt fel ända. Sjuksköterskorna blir per automatik inte fler av regeringens satsning på högskoleplatser. Här måste det tänkas i helt andra banor.
Vårdförbundet som organiserar legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor har en längre tid varnat för brist på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Coronapandemin har förvärrat situationen.
Sjukvården i Region Jönköping begär förstärkning från andra delar av landet. Region Norrbotten tvingas skicka intensivvårdspatienter till andra län och i Västerbotten stoppas all icke akut vård som kräver vårdplats.
Om utbildningsplatserna fortsätter att vara fler än antalet sökande blir dagens problem också morgondagens.
Samtidigt med Riksrevisionens granskningsrapport presenterade Socialstyrelsen sin bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. En rapport som accentuerar allvaret i situationen.
Samtliga 21 regioner rapporterar brist på specialistsjuksköterskor, främst inom operationssjukvård, intensivvård och anestesisjukvård, och distriktssköterskor. Lägg därtill att nästan alla regioner har brist på läkare, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
Regeringen med Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, i spetsen måste göra om och göra rätt för att på sikt kunna lösa personalproblematiken inom vårdyrkena.
Det behövs mer pengar i plånboken, bättre karriärmöjligheter, bättre arbetsmiljö, fler händer i vården och bättre arbetstider.
Den som väljer vårdyrket i dag gör det inte för att gå i Florence Nightingales fotspår, en filantropiskt arbetande barmhärtig Mariagestalt som tyst rör sig mellan sjukhussängarna i en skum korridor. Den insikten tycks både regering och många av sjukvårdens arbetagivare sakna.