Liberalernas svängdörr öppnas och stängs för SD

Partiledaren Nyamko Sabuni fick som hon ville. Men många ombud uttryckte oro för vad Liberalerna kan tvingas kompromissa om för att en borgerlig regering ska få SD-stöd.

Partiledaren Nyamko Sabuni fick som hon ville. Ett tydligt stöd för partiets linje om Sverigedemokraterna och i regeringsfrågan.

Partiledaren Nyamko Sabuni fick som hon ville. Ett tydligt stöd för partiets linje om Sverigedemokraterna och i regeringsfrågan.

Foto: Stina Stjernkvist/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-11-22 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Liberalernas landsmöte är avslutat.

Partiledaren Nyamko Sabuni fick som hon ville.

Ett tydligt stöd för partiets linje om Sverigedemokraterna och i regeringsfrågan, ett stöd som innebär att dörren inte stängs för uppgörelser med Jimmie Åkesson och kompani. Däremot ska Liberalerna inte medverka till en regering där SD ingår.

Den liberala svängdörren ska alltså ömsom öppnas, ömsom stängas för Jimmie Åkesson. Hur nu det ska gå till.

Många ombud uttryckte också oro för vad Liberalerna kan tvingas kompromissa om för att en borgerlig regering ska få stöd.

EU-parlamentarikern Karin Karlsbro: ”När Europas liberaler samlas mot nationalisterna, då gör vi tvärtom”. Så sant som det var sagt.

Nina Lundström, ombud från Stockholm: ”SD har definierat liberalismen som sin huvudfiende. Vill vi då ge dem mer inflytande?”

Nej, det vill vi inte. Inte om man är socialliberal.

Partiledaren Nyamko Sabuni hoppas att landsmötets tydliga ställningstagande innebär att partiet kan börja fokusera på sakfrågor.

Risken är dock att det blir precis tvärtom. Att varje ställningstagande kommer att nagelfaras. För med den position som Liberalerna befinner sig i ”äger” man varken debatten eller inriktningen på densamma.

Det kommer att bli ett av Liberalernas stora dilemman under valåret 2022. Att så många kommer att vilja diskutera annat än sakfrågor.

Inför Liberalernas landsmöte genomförde Smedjan, Timbros nätmagasin för opinionsbildande journalistik, en undersökning bland landets liberala ledarskribenter. Och de är många. Nästan hälften av ledarskribenterna arbetar på en tidning med beteckningen liberal.

Av 29 svarande var det bara åtta som sa att de skulle rösta på Liberalerna om det var val i dag.

Att inte kunna räkna med sedvanlig draghjälp från liberala ledarsidor, som genom åren varit en tillgång, inte minst på den tiden Liberalerna hette Folkpartiet, är ett annan av Liberalernas stora dilemman.

Intressant att notera är att vägvalet välkomnats av tidningar i södra Sverige, medan det kritiserats i mellersta och norra.

Ska det som i dag synes vara omöjligt bli möjligt, att Liberalerna kliver över fyraprocentsspärren, behövs både list och styrka, och stödröster från Moderater och Kristdemokrater som vill se en borgerlig regering.

Det har varit värre, splittringen har varit djupare. Men det här falangstriden, socialliberalismen mot ”konservativ liberalism”, har visat en sak: det är stor skillnad på att vara liberal med gement l och Liberalt med versalt.