För ungefär en månad sen växte sig Black Lives Matter-rörelsen starkare igen och gjorde sig hörd både på gatorna och i sociala medier.
Det var till följd av att den amerikanska polisen ostraffat tystat ännu en svart person. Detta möttes av svarta bilder, namninsamlingar och hashtags i sociala medier samt både fredliga och våldsamma protester världen över.
Protesterna och namninsamlingarna har nått resultat. Flera poliser har straffats och nya lagar har införts i olika delstater. Det är positivt och bevisar verkligen att organisering leder till förändring. Vi får dock inte låta kampen stanna där. I USA pågår fortfarande protesterna, men i Sverige och övriga världen har protesterna avtagit en del.
Det är inte ovanligt att svarta människor tystats av polisen i USA och det är superviktigt att uppmärksamma. Vi får dock inte blunda för rasismen som finns inom polisen i Sverige. Rasifierade möter i större utsträckning slumpmässiga id-kontroller och misstänkliggöranden från ordningsmakt. Rasprofilering och rasism inom polisen syns tydligt om man tittar bakåt några år och kommer ihåg skandalerna kring romregisteret och REVA-projektet som genomförde inre gränskontroller och misstänkliggjorde personer efter hudfärg.
Polisbrutalitet är också bara ett uttryck för den rasism som genomsyrar samhället. Rasismen finns även genom sämre bemötande inom skolan, vården och i ekonomiska ojämlikheter. Vi måste bekämpa hela den rasistiska strukturen. Det är positivt att nya lagar införts i USA, men det är bara ett steg på vägen och det ändrar inte situationen för rasifierade här i Sverige.
Rasismen försvinner inte med en våg av protester och inlägg på sociala medier. Det är viktigt att visa sitt stöd för de pågående protesterna i USA men vi måste också fortsätta föra den antirasistiska kampen här i Sverige.
För att uppnå faktisk förändring krävs att vi organiserar oss och driver politisk kamp även här.
Elias Åström och Maja Öhrn