I Sverige har den ekonomiska och sociala ojämlikheten ökat alltsedan 1980-talet. Politiska beslut från både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har drivit på denna utveckling där både boende och skola har segregerats i takt med detta.
Men alla kan ju välja att söka till friskolor, invänder kanske någon. Javisst, men vi vet att socioekonomiskt välbeställda föräldrar har långt större möjligheter att säkerställa sina barns utbildningsmöjligheter än de med sämre socioekonomisk status. De kommer se till att deras barn ställs i kö till de skolor som utifrån mätbara variabler är de bästa. Fattiga, utlandsfödda, arbetslösa och de med större ohälsa har inte samma möjlighet.
Detta är ingen tro eller tyckande, det är vedertagen samhällsforskning i dag. Barn från resursstarka familjer har generellt större motivation och förmåga att tillgodogöra sig undervisning än de barn som kommer från utsatta familjer. I dagens skoldebatt framförs ofta att många barn har problem med uppmärksamhet, impulsivitet och koncentration (läs adhd). Dessa barn är också överrepresenterade i de socioekonomiskt belastade familjerna.
I de få fall där elever med sämre förutsättningar kommer till en friskola får de krav på sig som de enligt mig många gånger inte har förutsättningar att klara. Vad händer då? Jo, då blir de sällan kvar och återgår till den kommunala skolan. Denna har att ta emot eleven – kan inte säga nej som friskolan kan – och ordna med pedagoger samt undervisning.
Denna beredskap och uppgift att planera om kostar pengar och det är lätt att förstå att den kommunala skolan har en svårare uppgift när det gäller ordning samt att nå fram med kunskaper. Detta är för övrigt den självklara anledningen till att skolpengen till friskolorna borde vara lägre. Både Pisa och OECD har länge framfört att segregationen och ojämlikheten är den svenska skolans stora problem.
Ingen skola i världen har en så marknadsinriktad skola som Sverige. Till och med Chile, som sedan 1980-talet haft den mest marknadsliberala skolan, har reglerat friskolorna mer än Sverige. Friskolornas fungerande i Sverige i dag försämrar skolans totala resultat och försvårar den gemensamma skolans möjligheter att verka för en bra och likvärdig skola.
Samhällsintresserad