Samhället skyddar konstnärer – men inte utsatta kvinnor

Lars Vilks träkonstverk Nimis i Kullabergs naturreservat.

Lars Vilks träkonstverk Nimis i Kullabergs naturreservat.

Foto: Johan Nilsson/TT

Insändare2021-10-13 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Genom åren har kvinnor som utstått hotelser, misshandel, psykisk ohälsa och alla sorters våld inte fått den hjälp de har rätt till av samhället. Men det fick den just avlidne konstnären Lars Vilks, som i yttrandefrihetens namn provocerade medvetet. Med detta drog han på sig våldsam kritik från olika håll, inte minst från myndigheter som krävt rivning av hans verk, minoriteter och enskilda personer som känt sig kränkta av hans konst om profeten Mohammed. 

Samtidigt gav detta honom uppmärksamhet. Utan de tokiga som krävde hans huvud skulle ingen media ha rapporterat om honom som konstnär och inte många utanför Sverige skulle ha fått höra om hans konstnärskap överhuvudtaget. Nu är han i vår skapares händer och jag hoppas han har det bra där.

Å andra sidan är det många kvinnor som hotas, misshandlas, våldtas och torteras psykiskt. De anmäler förövaren och ber om skydd för att kunna leva ett normalt liv och fostra sina barn i fred. Samhället nekar dem denna rätt. Observera, de kräver inte livvakter. För Lars Vilks konstnärliga provokation har samhället råd med cirka sju miljoner kronor per år. Denna summa skulle ha räckt till att hjälpa många fler utsatta tjejer och kvinnor. 

Det är min åsikt i yttrandefrihetens namn.

Lahcene Chellig, Skellefteå