Smakar det mer så kostar det alldeles för mycket

Frågan är om vi och samhället är beredda att betala kostnaderna för att avskaffat detaljhandelsmonopol.

En genomsnittlig västerbottning dricker 8,82 liter alkohol per person och år. Mindre än svensken i gemen som konsumerar 9,04 liter. Antalet dryckestillfällen är däremot betydligt lägre än i övriga landet.

En genomsnittlig västerbottning dricker 8,82 liter alkohol per person och år. Mindre än svensken i gemen som konsumerar 9,04 liter. Antalet dryckestillfällen är däremot betydligt lägre än i övriga landet.

Foto: Henrik Holmberg/Fotograferna Holmberg/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-08-30 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns de som tycker att det hade varit bra att kunna springa ner till affären och köpa några flaskor vin, ett par starköl.

Som tycker att det där med ett statligt alkoholmonopol bara är trams och dumheter.

Som tur är vill sju av åtta riksdagspartier bevara monopolet. Bara högerpopulistiska sverigedemokrater vill avskaffa det under devisen att ett ”statligt alkoholmonopol rimmar illa med ett upplyst och modernt samhälle.”

Vilket de självklart får tycka.

Men om deras tyckande är klokt och genomtänkt är en helt annan sak. Det är det nämligen inte.

Systembolagets monopol har tjänat oss väl genom åren. Forskningen är i stort överens om att den restriktiva svenska alkoholpolitiken bidragit till att Sverige i ett europeiskt perspektiv har en förhållandevis låg alkoholkonsumtion – 9,2 liter per person och år.

I EU är det bara i Nederländerna och i Norge som det konsumeras mindre.

Det fanns en tid när svensken höll på att supa ihjäl sig. Det brändes för husbehov, det dracks på krogarna. Å det väldigaste. Perioden 1810–1855 kallas också emellanåt ”alkoholismens decennier”. Alls inte utan anledning.

Men 1865 togs de första stapplande stegen mot vad som kom att bli Systembolaget. Hundra år senare avskaffades den motbok som införts på nationell nivå 1919. Det nationella, moderna Systembolaget var fött. Det ska vi värna och vara rädda om.

Om alkoholmonopolet i Sverige avskaffades skulle det leda till 29 000 fler fall av misshandel per år, 8 000 fler fall av rattfylleri och ytterligare 1 400 alkohol­relaterade dödsfall.

Det visar en rapport från en internationell forskargrupp under ledning av Tim Stockwell, chef för Centre for Addictions Research of British Columbia och professor vid University of Victoria i Kanada. (Systembolaget 11/5 2017)

Redan i dag, med ett statligt alkoholmonopol och en restriktiv alkoholpolitik, är de samhällsekonomiska kostnader svindlande – 103 miljarder kronor per år närmare bestämt. Det visar en studie av alkoholens kostnader och nyttor som Systembolaget har beställt.

Frågan är om vi och samhället är beredda att betala kostnaderna för att avskaffat detaljhandelsmonopol.

För en tid sedan släppte Systembolaget en ny rapport: ”Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser – regional analys”. Det är Ramboll som på uppdrag av Systembolaget genomfört studien där man tittat på alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser på regional nivå. Den visar att skillnaden i kostnad är stora och att alkoholens kostnader systematiskt har undervärderas.

Det går att göra mycket gott med 2,6 miljarder kronor på fickan, eller i den berömda ladan. För det är så mycket som alkoholens totala kostnader är i Västerbotten. Med samhällsnyttorna inkluderade i ekvationen. Motsvarande siffra för Norrbotten är drygt 2,3 miljarder.

Man skulle till exempel kunna öka bemanningen inom vård, skola och omsorg. Man skulle kunna satsa på regional infrastruktur. Men skulle kunna ”köpa in” lite mer stafettpersonal till vården för att minska de alldeles för långa vårdköerna. Och så vidare …

Västerbottningen dricker 8,82 liter alkohol om året, norrbottningen 6,92. Av västerbottningarna har 11,2 procent av männen och 8,1 procent av kvinnorna en riksfylld alkoholkonsumtion. Motsvarande siffror för Norrbotten är nio respektive fem procent.

Riktigt intressant blir det när Västerbottens kostnader för alkoholkonsumtionen studeras lite mer noggrannt (Norrbottens kostnader inom parentes): Vård och behandling 366 miljoner kronor (291 miljoner), produktionsbortfall 938 miljoner kronor (921 miljoner), brottslighet 171 miljoner kronor (172 miljoner) och livskvalitet 1 141 miljoner kronor (987 miljoner).

Med livskvalitet menas till exempel förtida dödsfall, smärta och oro, rädsla för att bli utsatt för alkoholrelaterade brott och så vidare. Det är kanske inte det enklaste att beräkna och kalkylera. Men Ramboll uppger i rapporten att uppskattningen är tämligen säker.

De finns de som ropar: Släpp spriten fri. Inte minst från den yttersta högerkanten reses krav på att betrakta alkoholen som en vara bland andra varor. Men det är den inte. Alkoholen är beroendeframkallande och kan resultera i sjukdomar, dödsfall, våld och olyckor.

Självklart finns det också annat som är beroendeframkallande, som tobak och droger. Men den här rapporten handlade om alkohol.

Det finns de som tycker att det hade varit bra att kunna springa ner till affären och köpa några flaskor vin, ett par starköl.

Det får de naturligtvis tycka. Men innan de gör det behöver de ta sig en funderare på skadeverkningarna och kostnaderna om monopolet försvinner. Det gäller både privatpersoner, lobbyister och politiker.

Fotnot: Det behövs ett förtydligande kring Sverigedemokraterna och det statliga alkoholmonopolet. Sverigedemokraterna är inte motståndare till alkoholmonopolet eller till Systembolagets ställning i stort. Däremot har sverigedemokraten och riksdagsledamoten Markus Wiechel skrivit en motion i ämnet med devisen att ett ”statligt alkoholmonopol rimmar illa med ett upplyst och modernt samhälle.”