Skattebetalarnas pengar snedvrider konkurrensen

När pengarna i de privata företagen tar slut är krisen och konkursen ett faktum.

Kön ringlar lång utanför Stora Nolias grindar. Nu måste ägarkommunerna gå in med mångmiljonbelopp för att rädda företaget från konkurs och nedläggning. Det snedvrider konkurrensen.

Kön ringlar lång utanför Stora Nolias grindar. Nu måste ägarkommunerna gå in med mångmiljonbelopp för att rädda företaget från konkurs och nedläggning. Det snedvrider konkurrensen.

Foto: Ulf Johansson/Norran

Debatt2021-03-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronapandemin har slagit hårt mot många svenska företag.

Inte minst mot de som verkar i eventbranschen. En verksamhet som bygger på att stora mängder människor samlas på en och samma plats.

Trots att många företag i Norr- och Västerbotten skurit i varenda möjlig kostnad överstiger utgifterna intäkterna. Personal har permitterats eller sagts upp, hyreskontrakt omförhandlats, bilar sålts.

De stödpaket som staten tillsatt är inte en lösning för alla.

Oron över hur ekonomin ska kunna gå ihop tilltar för varje dag.

Ett företag i eventbranschen är det kommungemensamt ägda Nolia. Det ägs numera av Piteå och Umeå kommuner sedan Skellefteå med stor sannolikhet väljer att lämna bolaget. Frågan ska slutgiltigt avgöras i kommunfullmäktige.

Precis som de privata företagen har Nolia drabbats hårt av pandemin. Trots att man vidtagit åtgärder för att minska kostnaderna riskerar bolaget avveckling och nedläggning.

Ett offentligt ägt bolag som Nolia har dock en avsevärd konkurrensfördel gentemot privata företag. Ägarna – i det här fallet två kommuner – kan skjuta till skattepengar för att hålla bolaget flytande.

Förra året gick Piteå, Skellefteå och Umeå kommuner in med ett aktieägartillskott på 15 miljoner kronor. Nu avser Piteå och Umeå att tillsammans gå in med ytterligare 14 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.

Att kommunerna värderar sina egna bolag högt är ingenting att förvånas över. Det är naturligtvis viktigt för de personer som är anställda och beroende av bolaget.

Men situationen blottlägger en orättvisa. När pengarna i de privata företagen tar slut är krisen och konkursen ett faktum.

Där kan inte pengar skjutas till bara för att viljan finns.

För att ett aktieägartillskott liknande detta ska vara i enlighet med EU:s bestämmelser om statsstöd ska det i praktiken betyda att en privat bank hade lånat ut pengar på samma villkor och med samma affärsidé.

I annat fall är det någonting som snedvrider konkurrensen och är därmed olaglig. Vi förutsätter att kommunerna agerar i enlighet med dessa bestämmelser.

Pandemin fortsätter och eventbranschen ser ut att stå inför en mörk framtid.

Då är det värt att tänka till en extra gång på hur det upplevs när den kommunala verksamheten fyller på med skattepengar, samtidigt som privata företagare hoppas att myndigheterna hinner betala ut krisstöden innan konkursen är ett faktum.