Måste vi vara med om att ännu fler kvinnor dödas?

Varje månad dödas minst en kvinna i Sverige av en man som hon älskat, litat på och i många fall fått barn med.

På onsdag den 25 november infaller Förenta Nationernas internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor.

På onsdag den 25 november infaller Förenta Nationernas internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt2020-11-22 14:47
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 25 november infaller FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor.

Det är en dag då kvinnojourer och tjejjourer i hela landet uppmärksammar att mäns våld mot kvinnor fortfarande existerar och att kvinnor fortsätter att bli dödade till följd av mäns våld.

Kvinno- och tjejjourerna i Norrbotten skulle för 14:e året i rad ha haft ljusmanifestationer för att hedra och minnas de kvinnor som dödats under åren.

Men coronapandemin kom emellan. Det gjorde det omöjligt att genomföra våra ljusmanifestationer. I stället vill vi här uppmärksamma att mord på kvinnor får fortsätta i vårt jämställda samhälle.

2019 dödades 16 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med. Det är fruktansvärd siffra. Högre än de senaste årens genomsnitt på 14 mördade kvinnor per år.

Varje månad dödas minst en kvinna i Sverige av en man som hon älskat, litat på och i många fall fått barn med.

Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av en man. Var femte misshandel som polisanmälts hittills under 2020 har skett i en nära relation. Till och med augusti har närmare 9 000 kvinnor anmält att de utsatts för våld av sin partner.

Mäns våld mot kvinnor är ett gigantiskt och allvarligt samhällsproblem.

Minst 315 kvinnor i Sverige har dödats under 2000-talet av en make, sambo, pojkvän eller ex-make. Kvinnorna har dödats av en man som de har älskat och litat på.

Det är Aftonbladet som fortsätter att räkna de kvinnor som dödats under 2000-talet.

Vendela i Dalarna och Julia i Kalix ströps till döds. Monica i Stockholm blev knivstucken. Jennie i Kalmar blev skjuten i pannan. Wilma i Uddevalla slogs ihjäl och styckades. En kvinna i Kungsbacka blev skjuten till döds.

De uppräknade kvinnorna är bara några av alla de som mördats under åren. Kvinnor som funnits, som levt ett verkligt liv, som en gång varit lyckliga, som älskat en man och sina barn. De finns inte längre. De har alla mördats.

Varannan kvinna som mördats ville lämna sin make, sin sambo eller sin pojkvän.

De mördades för att de ville lämna en relation med svartsjuka, kontroll, hot och våld. De mördades trots att de i många fall bett om samhällets hjälp. Trots att många själva varit övertygade om att de kommer att dö.

Mord på kvinnor vi läser om är de synliga morden. Men kvinnor som utsätts för mäns våld kan dö av andra orsaker. I kvinnojourerna har vi erfarenhet av att kvinnor kan dö av hjärtinfarkt, stroke eller självmord.

De dödsorsakerna finns inte med i någon statistik om kvinnors död till följd av mäns våld.

I kvinnojourerna ser vi med vanmakt på hur kvinnor inte tagits på allvar när de sökt hjälp hos myndigheter. De har berättat om mannens svartsjuka, kontroll, hot och våld. Men varningssignalerna har inte tagits på allvar.

Det finns också tydliga varningssignaler hos de män som dödar sina kvinnor. Myndigheterna fångar inte heller upp de signalerna. Misstagen utreds aldrig.

Morden hade kunnat förhindras om myndigheterna tagit varningssignalerna på allvar, både från kvinnorna och männen.

Måste vi vara med om att ännu fler kvinnor dödas?

Minst 254 minderåriga barn har förlorat sin mamma i ett mord eller i ett dråp under 2000-talet. 99 barn var hemma. 55 barn såg mordet. Minst sju hittade sin mamma död. I de flesta fall var det pappan som dödade deras mamma.

Aftonbladet fortsätter i sin granskning att räkna barnen som blivit lämnade, som förlorat sin mamma när hon dödats av pappan, styvpappan eller en pojkvän.

Det finns minderåriga barn som har sin morddömda pappa som vårdnadshavare. Pappan har kunnat fortsätta styra över barnets liv från fängelset.  Flera barn tvingas träffa eller ha kontakt med sin pappa.

I kvinnojourer och tjejjourer räddar vi liv.

Till kvinnojourerna kommer tjejer och kvinnor som tvingats fly från sitt hem, från en man som utsatt dem för kontroll, hot, våld och övergrepp.

De får en fristad i våra skyddade boenden. De får stöd, trygghet, värme och gemenskap.

Kvinnor och tjejer får stöd med att återfå sin självkänsla och sitt människovärde. De får stöd med att bearbeta vad de upplevt och varit med om. De får stöd med att komma tillbaka till ett liv utan våld.

Barnen får lugn och ro, slipper rädsla, skrik och våld. De blir glada och trygga efter en tid i det skyddade boendet.

I kvinno- och tjejjourerna har vi en unik kompetens och erfarenhet av 40 års arbete med stöd och skydd till tjejer, kvinnor och deras barn.

Vi ser förändring. Vi gör skillnad. Vi räddar liv.