Globalt riskerar fler att dö av hunger än i covid-19.
Världen står inför den värsta hungerkrisen på 50 år.
Samtidigt går bara 2,6 procent av svenskt bistånd till jordbruk i fattiga länder.
För att undvika en hungerpandemi måste vi öka vårt jordbruksbistånd och stödet till en hållbar matproduktion.
Utvecklingen går bakåt. Ofattbara två miljarder människor världen över saknar i dag möjlighet att få tag på den mat de behöver. Det har gjort att var elfte person – 690 miljoner människor – är undernärd.
Hungerproblematiken hade redan innan coronakrisen ökat i omfattning. Under pandemin har läget blivit än mer akut.
När samhällen och gränser stänger för att förhindra smittspridning har framförallt människor i den informella ekonomin i världens fattiga länder i ett slag förlorat inkomster och möjlighet att skaffa mat.
FN uppskattar att pandemin kommer att göra att undernäringen stiger med 83–132 miljoner människor bara under 2020.
I ett flertal av våra verksamhetsländer rapporterar organisationer vi stöder om krisens effekter.
Nära hälften av alla barn i Guatemala lider av undernäring. För många är skolmaten dagens viktigaste måltid. När skolorna håller stängt finns en risk att undernäringen ökar.
Av Filippinernas drygt 100 miljoner invånare har 66 miljoner inte råd att äta tillräckligt med näringsrik kost. I och med coronapandemin har antalet hushåll i Filippinerna som lider av hunger nått rekordhöga 7,6 miljoner.
I Moçambique lägger landsbygdsbefolkningen hälften av sin inkomst på mat. De allra fattigaste lägger nära två tredjedelar, men har ändå inte råd med näringsrik kost.
I Tanzania saknar åtta av tio invånare pengar för att äta sig mätta på näringsrik kost. De flesta är småskaliga bönder.
Vad kan då göras för att bromsa denna utveckling?
Ett viktigt första steg är att rikta om delar av det svenska biståndet.
Världsbanken slår fast att långsiktiga investeringar i jordbruk kan vara fyra gånger så effektiva för att minska fattigdom jämfört med satsningar på andra områden.
Men samtidigt som världen potentiellt står inför den värsta hungerkrisen på 50 år går bara 2,6 procent av svenskt bistånd till jordbruk. Detta bör fördubblas för att hamna i nivå med det internationella genomsnittet.
Sverige kan bli en stark röst mot hungern internationellt. Även om vi är ett litet land gör vi avtryck i flera globala frågor. Vi kan och bör göra det även för rätten till mat.