Demokratin är bräcklig både i Myanmar och i USA

Det vi nu ser prov på är hur bräcklig demokratin är.

Aung San Suu Kyis parti Nationella demokratiska förbundet (NLD) fick 83 procent av rösterna i parlamentsvalet. Det fick generalerna att agera. De tog tidigare i veckan makten i en statskupp.

Aung San Suu Kyis parti Nationella demokratiska förbundet (NLD) fick 83 procent av rösterna i parlamentsvalet. Det fick generalerna att agera. De tog tidigare i veckan makten i en statskupp.

Foto: Aung Shine Oo/AP Photo/TT

Ledare2021-02-04 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Demokratiseringsprocessen i Myanmar nådde vägs ände.

För den här gången. Utan att ha fått en rejäl chans.

Vi skriver måndagen den 1 februari 2021. Det nyvalda parlamentet ska samlas för första gången sedan valet i november.

Nu blev det inte så. I stället vaknade myanmarierna till ett gammalt, som man trodde, förgånget statssystem.

Militärkuppen i Myanmar kom inte som någon överraskning. Rykten om en förestående statskupp började höras redan i förra veckan när arméledningen hotade med att ta över styret på grund av påstått valfusk i parlamentsvalet.

Militärledningen har lovat att ordna fria, demokratiska val under det undantagstillstånd som ska gälla i ett år. Därefter lovar generalerna att överlåta makten till valets segrare. Huruvida löftet kommer att infrias är dock oklart.

Efter årtionden av militärt styre ägde de första fria valen rum i november 2015. De genomfördes mer transparent än förväntat. Dock ska man komma ihåg att många uteslöts från att rösta, bland annat den muslimska folkgruppen rohingya.

Ett tag såg det lovande ut. Men militären vägrade att släppa greppet. En fjärdedel av platserna i parlamentet är enligt grundlagen vikta för militären. De förbehåller sig också rätten att tillsätta viktiga ministerposter.

Nej, någon riktig demokrati blev Myanmar aldrig. Även om utvecklingen såg lovande ut. I varje fall till viss del.

Regeringschefen Aung San Suu Kyi, presidenten Win Myint och andra demokratiskt valda ledare har satts i husarrest.

Aung San Suu Kyi anklagas för brott mot landets importlagar. Enligt polisen handlar det om importerade radioapparater av walkie-talkie-typ som använts utan tillstånd.

En gång i tiden hade Aung San Suu Kyi ett mycket högt anseende. 1991 fick hon Nobels fredspris för sin envetna kamp mot landets militärjunta. Men med åren har glorian hamnat på sned. Inte minst för hennes och landets erbarmligt dåliga hantering av rohingyernas situation.

Efter militärkuppen oroar sig FN för de omkring 600 000 rohingyer som befinner sig i landet. Förföljelsen av dem lär knappast minska nu när generalerna roffat åt sig makten.

Det vi nu ser prov på är hur bräcklig demokratin är.

I USA vann demokratin. Joe Biden installerades som president medan Donald Trump förpassades till historieböckernas skamvrå. I Myanmar blev utfallet ett annat. Vilken väg landet väljer är avhängigt vad militären tycker och tänker.

Nu behöver världens demokratier säga ifrån, tala med en och samma röst: Lämna tillbaka makten till de folkvalda ledarna. De må ha fel och brister. Men de är i varje fall folkvalda.

Tyvärr är det inte mycket som talar för att de lämnar tillbaka makten om ett år.