Statkraft Sverige AB äger det nedersta kraftverket i Skellefteälven, Kvistforsen. Statkraft ägs av Norska staten. Norge hade 2021 ett handelsöverskott på 531 miljarder kronor. Statkraft gör enorma vinster. Trots detta vill inte Statkraft följa gällande vattendomar i Skellefteälven.
Statkraft har en skyldighet att årligen sätta ut 24 000 tvååriga havsöringsmolt i Skellefteälven. Detta föreskrivs bland annat i gällande vattendom från 23 oktober 1962. Statkraft har de senaste tolv åren, självsvåldigt, satt ut ettåriga havsöringsmolt (mycket små havsöringar). Allt i syfte att spara pengar. Statkraft har även underlåtit att märka lax- och havsöringsmolt sedan 2014 samt underlåtit att utöva fisketillsyn mellan Mobacken och Sunnanå i strid med gällande vattendomar. Detta trots mot domstolens beslut har kunnat ske med hjälp av att Västerbottens länsstyrelse blundat och egentligen inte utfört någon tillsyn alls de tolv senaste åren.
Professor Anders Alanärä , SLU, har i sin forskning visat att havsöverlevnaden är nio gånger högre för tvååriga havsöringar än för ettåriga. Statkraft har inte på en enda punkt velat gå ortsbefolkningen till mötes. Små krav ställdes på kraftbolaget i samband med att älven byggdes ut. Att inte följa dessa är regelvidrigt. Statkraft har sparat miljoner på detta fusk samtidigt som ortsborna fått ett betydligt sämre havsöringsfiske. Mark- och miljödomstolen beslutade 2021 att det fusk som Statkraft ägnat sig åt ska upphöra och att utsättningarna fortsättningsvis ska gälla tvååriga havsöringsmolt. Kraftbolaget har överklagat till Mark- och Miljööverdomstolen. Det gör att Statkraft inte bör betraktas som ett grönt utan snarare som ett kolsvart, oseriöst kraftbolag.
Kurt Lundström, Degerbyn
Svar direkt
Statkraft har sedan 2010 successivt börjat sätta ut ettårig smolt istället för tvåårig vid Kvistforsens kraftverk och vi har hela tiden agerat i samråd med länsstyrelsen, fiskeriintendenten och fiskutredningsgruppen. Smolten har årligen besiktigats av fiskeutredningsgruppen, innan utsättning och odlingsstrategin har diskuterats under årliga möten. Statkraft har hela tiden handlat i god tro.
Skälen till av vi ändrat utsättningsåldern är flera:
Smoltens vikt har successivt ökat sedan 1962, då villkoren fastställdes. Den ettåriga smolten väger idag mer än vad det tvååriga gjorde tidigare, bland annat på grund av bättre foder.
För stor smolt har mindre benägenhet att vandra nedströms. Eftersom hela tanken med utsättningen är att smolten ska vandra nedströms, äta upp sig och återvända könsmogna, så är det mer ändamålsenligt att sätta ut ettårig smolt.
Statkraft och många andra fiskodlare upplevde problem med att smolten blev utsättningsfärdig för tidigt och sedan blev sjuka och dog i odlingen.
Av ovanstående skäl så ökar chanserna till ett större fiskbestånd om smolten sätts ut när den är utsättningsfärdig istället för vid just två års ålder. Vid våra fångster av avelsfisk, så ser vi också att lax och öring har ökat i antal i älven sedan 2014. Av den anledningen vill vi fortsatt ha möjlighet att sätta ut smolt när den är mogen för det. Därför har vi också överklagat mark- och miljödomstolens avslag på vår begäran om att det gamla villkoret från 1962 ska moderniseras.
Det stämmer att vi har upphört med den gamla metoden att märka smolt. Det har vi gjort eftersom det innebar ett onödigt, obefogat, lidande för fisken. Numera märks all fisk genom dna-analys som kan spåra fångad fisk till vilka föräldrar de kommer ifrån. En betydligt mer effektiv metod för att följa utvecklingen av de olika populationerna av lax och havsöring i våra norrländska älvar.
Per-Erik Spovmark, kraftverkschef, Statkraft Sverige AB