Skellefteås spariver ger sämre kvalitet i skolan

Nedskärningarna i förskola, grundskola och gymnasieskola är ett medvetet val från politikernas sida.

Samma arbetsuppgifter ska lösas av färre lärare.

Samma arbetsuppgifter ska lösas av färre lärare.

Foto: Alexander Olivera/TT

Debatt2020-05-31 10:20
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är spännande tider i Skellefteå.

För- och grundskolenämnden har fått i uppdrag att kraftigt dra ner på kostnaderna.

I delårsrapporten skriver kommunen att grundskolan förväntas ha ett underskott på cirka 10 miljoner kronor vid årets slut.

Det var innan coronapandemin slog till med full kraft.

Orsaken till nedskärningarna är ospecificerade effektiviseringskrav. Det innebär att verksamheten ska bedrivas till en lägre kostnad kommande år. Hur det ska gå till specificeras inte. Det ska verksamheten själv komma på, ofta med förevändningen att cheferna är de som kan verksamheten bäst.

Lärare i Skellefteå vittnar om kreativa lösningar som att:

  Lärare blir beställningsbara, det vill säga får gå tillbaka till ”springvik”.

  Neddragningar bland elevassistenterna.

  Nedsättning i tjänst för fritidsledare.

  Klasser slås ihop för att spara pengar. Det kan innebära uppemot 30 elever i en lågstadieklass.

  Kringpersonal har fått sluta.

Och allt detta ska ske med bibehållen kvalitet.

De flesta effektiviseringar döljs genom att de som går i pension inte ersätts. Visstidsanställda blir de som först blir av med sin tjänst. Det kan uppfattas som rimligt att arbetsgivaren agerar så.

Problemet blir de arbetsuppgifter som dessa medarbetare lämnar efter sig. Skolans uppdrag blir inte mindre omfattande för att medarbetarna blir färre. Samma arbetsuppgifter ska nu lösas av färre lärare.

Det kommer att leda till försämrad arbetsmiljö för alla som arbetar inom utbildningssektorn i Skellefteå. Fler kommer att behöva göra mer. Det är den enda rimliga lösningen eftersom uppdraget inte minskar.

Tankesmedjan Balans har i flera år granskat kommunernas budgetar. De ser ett mönster av effektiviseringskrav. Det är ingenting som sker bara i år, eller föregående år. Konsekvensen av effektiviseringskraven är nedskärningar.

Skillnaden mellan hur stor uppräkningen borde vara, för att kompensera för kostnadsökningar, och den faktiska uppräkningen av budgetramen är det som utgör effektiviseringskravet.

I Skellefteå finns friskolan Internationella Engelska Skolan. Det innebär att den kommunala skolan dräneras på resurser eftersom den inte kan anpassa sin organisation om några elever per klass slutar.

Välfärden styrs utifrån principerna i New public management. Att det går att bedriva välfärd med krympande resurser samtidigt som kvaliteten ska bibehållas – eller helst öka.

Nedskärningarna i förskola, grundskola och gymnasieskola är ett medvetet val från politikernas sida.

Eftersom verksamheten inte får full kompensation för kostnadsökningar måste de som arbetar med utbildning komma på billigare och smartare sätt att arbeta.

Sveriges kommuner och regioner är arbetsgivarens intresseorganisation. Man är också drivande i att få skolan så billig som möjlig för skolornas huvudmän.

Sveriges kommuner och regioner lyfter ofta fram digitaliseringen som en lösning. Deras resonemang är att genom ökad digitalisering kan färre personer göra samma arbete.

Problemet är bara att denna syn på verksamheten saknar verklighetsförankring. Alla som arbetar i förskola och skola vet att det inte går att minska resurserna med bibehållen kvalitet.

Arbetsmiljön och kvaliteten på elevernas utbildning kommer att fortsätta att vara bristfällig så länge det råder obalans mellan krav och resurser.

I Skellefteå har politikerna tagit fram en ekonomisk plan som säger att det ska bli värre framöver.

Men det är en plan och planer går att förändra. Agera innan det är för sent.