Bästa Sara. I känn me vara schwungen skreiv å berätt för döu, huru riktit ve hava ne i Skellet nuförtin.
Ve hava just nöu invigt ett kuselit stort kulturhus. Å he hava ve döfft dell Sara, jåå, he jer etter däg. Döu bort ha fått vara ve å fiir å sii schabrake å fått saj wå riktit döu ha tyckt om huse.
He jer stort, ska du vetta. 20 våninga högt, utställningshallarn, teaterscenern, hotell å fleer resturangarn. Ett bibliotek ock. Men he vart då som ainschellit jamfårt ve anne i huse. Å he jer bibloteke som ha ställt dell nalta elänn, förstå döu Sara. Jaa, he jer nå int bara bibloteke som rå för he. I tro he jer hele huse – he vart rakt för dyrt.
Döu ska vetta, he jer en pampi börning som nöu stå oppa gammbusstorge. Å storbörninga koste päninga, nanting. Jåå, he koste sä mått å päninga, att he vart int nanting överat dell bibloteke vore oppa Morö Backe. Så nu hava dem som bestäm lagt ne he. Jaa, döu haar sä tokut he vart – he som säkert var tänkt bli sä bra.
Men nu ska I berätt för dem som bestäm att i ha skrevd dell döu, för int tyck väl döu heller att he jer bra att ve hava böggd sä tokut, å i namne dine dell. Å då tro I att dem ska tänk om, göra om och göra rätt. Å då få vi no träffes i nybibloteke oppe Morö Backe om ett litet skåv.
Nöu jer int i sä bra oppa jörns- å norsjöbonschka, he vart som mar likt na schlaks rotwälschk, men I hoppas döu förstå vå I meen.
Hälschninga fra ain branå järlak å nästindell grinfärdi männisch fra Morö Backe. Å i tro int att i jer ainschammen om å känn på de vise.
Jalaju