Prisa gränshandelsgudarna. Under helgen öppnades åter den norska gränsen till Västerbotten och Sverige.
Även om Utrikesdepartementet i Norge fortfarande avråder sina medborgare från onödiga resor till vårt land fram till den 20 augusti, har Västerbotten fått en gränsrespit.
Nu krävs det inte längre karantän i samband med shoppingen. För gränshandeln är det en välkommen stabilisering och återgång till normalläge.
Även om det inte blev en direkt rusning, är de norska turisterna i Hemavans butiker en omistlig del av regionens ekonomi.
Branschorganisationen Svensk Handel kallade för två år sedan den norska gränshandeln med Sverige för ”unik”, givet att den primära kundgruppen återfinns på längre avstånd från handelsplatserna än vad som är det normala när det gäller externhandel.
Även handelsplatserna är större än vad befolkningsunderlaget på den svenska sidan av gränsen motiverar. Produkter inom tobak, alkohol, läsk, godis och kött säljer bäst gentemot det norska kundsegmentet.
Det ekonomiska incitamentet är uppenbart: Norska punktskatter på exempelvis godis och läsk driver norrmännen till bland annat Västerbotten.
Även Sveriges medlemskap i Europeiska unionen är till fördel för oss, då friheten för varor, pengar och tjänster inte finns på samma sätt i Norge.
Landets tullavgifter på exempelvis kött, ost och mejerivaror gör det också mer fördelaktigt att proviantera i Sverige.
Vissa tullavgifter är så höga som 400 procent, vilket gör att inhemska producenter saknar storskalig konkurrens. Gränshandelns import från Sverige är individbaserad, inte grossistbunden.
Att vara utanför EU, även för ett rikt land som Norge, är uppenbart en förlustaffär för den norska konsumenten.
Gränshandeln är inte utan kontrovers i Norge. I mitten av december förra året rapporterades det att gränshandeln vuxit med hela 15,1 procent under den föregående tolvmånadersperioden (SVT Nyheter Västerbotten 16/12-19).
– Nästan var tionde krona i norsk dagligvaruhandel läggs nu på den svenska sidan gränsen. Det håller på att bli en bestående marknad med stora möjligheter att tjäna pengar för aktörerna i Sverige, sade Petter Haas Brubakk, Vd för NHO Mat og drikke till SVT förra året och utfärdade även en varning för att Sverige framöver kan komma att ses som den naturliga hemmamarknaden för dagligvaror.
För Sverige är det givetvis en lysande affär, men situationen avslöjar protektionismens baksida. Att artificiellt skapa tullar och punktskatter för att skydda den inhemska marknaden leder till undanträngningseffekter.
Ventilen för den norska protektionismen är Sverige.
Till och med den norska finansministern Jan Tore Sanner menade i februari i år att den norska gränshandeln med Sverige ger möjligheter till den norska konsumenten som inte finns i Norge.
I en slags upp-och-nedvänd politisk debatt är det i Norge vänstern som slåss för sänkta punktskatter på exempelvis alkohol med argumentet att det skadar den norska arbetsmarknaden och kostar norrmännen arbetstillfällen.
När protektionismen blivit så skadlig att till och med vänsterkrafter motsätter sig rådande läge, är det oundvikligt att Norge förr eller senare måste agera för att utjämna prisskillnaderna mellan produktsegmenten på de två olika gränssidorna.
Den svenska handeln längs med gränsen behöver dock inte oroa sig.
Valutaskillnaden och Norges fortsatta ointresse av EU-medlemskap garanterar att Sverige kommer fortsätta tjäna på prismedvetna norrmän.