Norra delen ska inte bära hela Sverige på sina axlar

Mer än 100 miljarder kronor i intäkter har ryckts undan från framförallt de sju nordligaste länen.

När vattenkraften byggdes ut skapades stora förändringar i många av våra älvdalar och vattensystem, skriver bland andra Ingvar Persson, ordförande Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner.

När vattenkraften byggdes ut skapades stora förändringar i många av våra älvdalar och vattensystem, skriver bland andra Ingvar Persson, ordförande Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner.

Foto: Bjørn Sigurdsøn/NTB Scanpix/TT

Debatt2021-04-16 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner har tagit vindkraften under sina vingar.

Vatten och vind kompletterar varandra. Det är därifrån vi kommer att få merparten av vårt framtida energibehov.

Miljövänliga och förnyelsebara energikällor som dock också skapar debatt.

När vattenkraften byggdes ut skapades stora förändringar i många älvdalar och vattensystem. Uppdämda skogs- och jordbruksmarker i den ena änden av kraftverksdammarna, torrlagda älvfåror i den andra.

Försämrat fiske och jakt, problem för rennäringen. Bra för den allmänna nyttan, men ett problem för de som berörs.

Sveriges vattenkraftsanläggningar har ett taxeringsvärde på drygt 200 miljarder kronor. För närvarande är fastighetsskatten 0,5 procent (= en miljard kronor/år). Under många år låg den på 2,8 procent (= 5,6 miljarder kronor/år).

Fram till mitten av 1980-talet gick fastighetsskatten tillbaka till kommunerna. Men sedan fattades beslut om att skatten skulle vara statlig. Det är den fortfarande.

Sedan dess har enorma summor försvunnit från kommuner och regioner. Mer än 100 miljarder kronor i intäkter har ryckts undan från framförallt de sju nordligaste länen som tillsammans står för drygt 90 procent av svensk vattenkraft.

I gengäld kan bygderna söka bygdemedel om cirka 125 miljoner kronor för hela Sverige. En struntsumma i sammanhanget. Som jämförelse kan noteras att en medelstor kommun med 30 000 invånare omsätter cirka två miljarder kronor om året.

Vindkraften går nu i samma fälla som vattenkraften. Vi får släppa till mark utan att få mer ersättning än de sökbara bygdemedlen.

Självklart ska de kommuner och regioner som släppt till och släpper till marker och miljöer för energiproduktion ha en skälig ersättning för detta. Beskattningen ska ske där värdena uppstår. Då blir befolkningen mer positiv till utbyggnaden av energiproduktionen.

De sju skogslänen har inte haft någon befolkningstillväxt på 40 år. Övriga Sverige har ökat sin befolkning med 1,4 miljoner invånare. Det betyder att vi, cirka 1,7 miljoner invånare i skogslänen, får bära en allt tyngre skattebörda.

Vi har samma krav på oss som övriga Sverige att ha likvärdig utbildning, vård och omsorg. Om vi i den norra landsänden hade lika hög beskattning som övriga Sverige på kommun- och regionnivå skulle skattetrycket sjunka med drygt 11 miljarder kronor per år.