Kravbönders betesmark gynnar biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden är hotad. Uppemot en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning inom de närmaste årtiondena.

När det gäller artrikedom brukar man jämföra naturbetesmarker med regnskogar. I snitt har de 40 olika växtarter per kvadratmeter, skriver Anita Falkenek, vd på Krav.

När det gäller artrikedom brukar man jämföra naturbetesmarker med regnskogar. I snitt har de 40 olika växtarter per kvadratmeter, skriver Anita Falkenek, vd på Krav.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Nyhetsbyrån

Debatt2021-06-12 14:19
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jordbrukets artrika naturbetesmarker ger ett viktigt bidrag till den biologiska mångfalden.

Krav-certifierade gårdar med kor och får har i större utsträckning naturbetesmarker än konventionella gårdar.

Men för att behålla sin mångfald av växter och djur måste de fortsätta att betas. Om de växer igen minskar artrikedomen.

Därför är det glädjande att en så stor andel Krav-certifierade gårdar i Västerbotten har naturbetesmarker. Där fanns 2020 naturbetesmark på 23 Krav-certifierade gårdar med kor motsvarande en andel på 52 procent.

På samtliga gårdar i Västerbotten med kor och får hade 41 procent naturbetesmark.

På riksnivå var andelen Krav-certifierade gårdar med kor och får som hade naturbetesmark 91 procent.

När det gäller artrikedom brukar man jämföra naturbetesmarker med regnskogar. I snitt har de 40 olika växtarter per kvadratmeter.

Den rika växtligheten drar i sin tur till sig insekter och andra djur.

Artrikedomen är ett resultat av att naturbetesmarker inte besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, inte gödslas, odlas eller bearbetas – och av att de betas.

Men i det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre.

Endast cirka tre procent av de naturbetesmarker som fanns i Sverige i mitten av 1800-talet återstår.

Den biologiska mångfalden hotas på många sätt. Det är forskarna överens om.

Uppemot en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning inom de närmaste årtiondena.

Bland annat minskar antalet bin och andra pollinerare, något som får allvarliga konsekvenser för den framtida livsmedelsförsörjningen, eftersom en tredjedel av vår mat måste pollineras.

Biologisk mångfald är viktig för stabiliteten och balansen i naturens alla livsmiljöer. Den bidrar till bördiga jordar och större skördar, och ger jordbruket och naturen bättre motståndskraft vid klimatförändringarnas kraftiga torka och häftiga skyfall.

Forskning visar att biologisk mångfald gynnas av ekologiska produktionsmetoder. På ekologiska gårdar finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter, bin och andra pollinerare än på konventionella gårdar.

Krav-certifierad ekologisk produktion sker utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den är extra kontrollerad av oberoende kontrollföretag, minskar negativ klimatpåverkan, har extra höga krav på god djurvälfärd och omfattar goda arbetsvillkor.

Genom att välja Krav-märkt mat och dryck kan man därför både som konsument och som inköpare till restauranger inom skola, vård och omsorg bidra till ökad biologisk mångfald och andra viktiga hållbarhetsmervärden, till exempel när det gäller djurvälfärd och klimat.