Diabetespatienter i Sverige dåligt behandlade

Tre av tio patienter med typ 2-diabetes inte får någon blodsockersänkande läkemedelsbehandling.

Diabetes är ett stort och dyrt problem för hela samhället, skriver bland andra Thomas Magnusson, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige.

Diabetes är ett stort och dyrt problem för hela samhället, skriver bland andra Thomas Magnusson, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige.

Foto: Christine Olsson/TT

Debatt2021-01-17 14:22
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sjukligheten, dödligheten, den minskade livslängden och de höga kostnaderna för att behandla komplikationer och följdsjukdomar, på grund av dålig behandling, gör diabetes till ett stort och dyrt problem för hela samhället.

En ny studie visar nedslående resultat för diabetesvården.

Studien är gjord i Region Stockholm. Men om det ser ut så här i Sveriges största region kan vi vara ganska säkra på att det ser likadant ut i resten av Sverige.

Studien ”Testmiljö diabetes”, som inkluderade 100 000 personer, visar att diabetes ökar. I dag har fyra procent typ 2-diabetes och 0,5 procent har typ 1-diabetes.

Diabetes typ 1 och typ 2 är helt olika sjukdomar. Båda sjukdomarna, men särskilt typ 2-diabetes, har dock en stark koppling till hjärt-kärlsjukdom som stroke och hjärtinfarkt.

Vid typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande eget insulin. Men inte tillräckligt för att hålla blodsockret normalt. Mot detta behövs nästan alltid blodsockersänkande läkemedel.

Men studien visar att 30 procent av patienterna med typ 2-diabetes inte får någon blodsockersänkande läkemedelsbehandling.

40 procent har dessutom en diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom, som det sedan ett antal år finns mycket effektiva läkemedel mot. Men endast åtta procent får denna typ av medicin.

Resultatet blir att vi får sjukare patienter och fler som riskerar att få en stroke eller en hjärtinfarkt.

Kostnaden för diabetesvården är stor. Den största delen (70 procent) läggs på att behandla komplikationer till följd av en dåligt behandlad sjukdom.

Förutom livsstilsförändringar, som för vissa kan vara svåra att genomföra, har vi en stor och bred arsenal av moderna och effektiva insuliner och andra glukossänkande läkemedel. Det finns alltså stora möjligheter till förbättringar.

Studien visar att det inte är mycket bättre ställt med patienter med typ 1-diabetes.

Vi ser att över 70 procent i åldersgruppen 18–29 år, som ska leva länge med sin sjukdom, ligger för högt i långtidsblodsockret, och hälften av alla, oavsett ålder, är överviktiga eller feta.

Det framstår ganska tydligt utifrån studien att patienterna är felbehandlade eller underbehandlade.

Nu måste vården av diabetespatienter ses över och det måste utredas varför det ser ut som det gör:

- Att för många patienter med typ 2-diabetes inte har blodsockersänkande behandling.

- Varför så många personer med typ 2-diabetes inte har läkemedel som skyddar mot hjärt-kärlsjukdom.

- Snabbt se över varför så många unga personer med typ 1-diabetes inte når de uppsatta behandlingsmålen för långtidsblodsockret.

- Varför så många personer med typ 1-diabetes har ett BMI (Body Mass Index) över 25.