Förenkla valsystemet i Svenska kyrkan

Sedan länge har företrädare för POSK motionerat om olika förslag för ett förenklat och förändrat valsystem.

Debatt 24 augusti 2021 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 19 september är det kyrkoval.

Kyrkovalet 2017 kostade 175 miljoner kronor, enligt Kyrkans tidning.

Beräknat per röstande blir det 178 kronor per röst.

Enligt Valmyndigheten kostade de allmänna valen 2014 till kommun, landsting och riksdag 258 miljoner kronor. Beräknat per röstande 36 kronor per röst.

Kyrkovalet är alltså fem gånger dyrare per röst.

Sedan länge har företrädare för POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) motionerat i kyrkomötet om olika förslag för ett förenklat och förändrat valsystem i Svenska kyrkan. Så kommer också att ske till årets kyrkomöte.

Många av förslagen har gällt en återgång till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

Kyrkans struktur är inte att jämföra med en nationalstats. Kyrkans primära enhet är församlingen där den grundläggande uppgiften hanteras: gudstjänstens fest firas, undervisning för alla bedrivs samt kyrkans mission och kärlekens diakoni utövas.

Även om kyrkan är något mer än så, så är kyrkan också en medlemsorganisation. En vanlig ordning i andra medlemsorganisationer är att man i direkta val bland medlemmarna utser de som styr den lokala verksamheten. Företrädare till regionala och nationella organ utses av de direktvalda i det lokala sammanhanget. En god demokratisk ordning som också skulle passa i Svenska kyrkan.

Principen i tidigare kyrkoval har varit att de olika grupperna får bidrag till valsedlar uppgående till antalet röstberättigade i varje valkrets.

I Luleå stift innebär det i år att cirka sju miljoner valsedlar till valen till stiftsfullmäktige och kyrkomöte har tryckts. Med reservation för om någon grupp inte valt att utnyttja hela sitt bidrag. Det motsvarar i vikt mer än åtta ton, ett mindre lastbilslass.

Om vi hade haft indirekta val till kyrkomötet så skulle vi också reducera risken för att ytterkantspartier använder Svenska kyrkans kyrkomöte som en språngbräda för att komma in i riksdagen.

Tidigare har Sverigedemokraterna gjort det. I år kan Alternativ för Sverige komma att utnyttja systemet.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan är för en partipolitisk fri och demokratisk folkkyrka.


Ämnen du kan följa