Prioritera forskning av allra högsta kvalitet.

För att lösa coronakrisen är vi beroende av tidigare forskningsframsteg.

Sverige 27 juli 2020 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronapandemin visar hur svårt det är att förutse vilka kriser vi kan drabbas av och vilken forskning vi behöver för att lösa dem. För att stå bättre rustade inför nästa kris bör riksdagen prioritera forskning av allra högsta kvalitet.

Coronapandemin har drabbat Sverige hårt. Under första halvåret 2020 miste 5 398 svenskar livet av sjukdomen. Enbart i Västerbotten hade 693 personer drabbats och 31 dött i covid-19.

Trots att viruset inte var känt för ett år sedan är vi i dag beroende av tidigare forskningsframsteg för att lösa krisen.

Mycket baseras på svensk forskning, exempelvis tekniken för att hitta antikroppsbildande celler som utvecklades vid Göteborgs universitet.

Komponenter som togs fram av Uppsalaforskare används i utvecklingen av vaccin mot covid-19-viruset världen över.

Inget av dessa forskningsprojekt syftade uttryckligen till att möta ett coronavirus i en pandemi. Men deras nytta ser vi nu.

Angelägna samhällsutmaningar gör det frestande att snävt styra forskningsmedel för att ”beställa” lösningar på aktuella problem. Men så fungerar inte uppbyggnaden av ny kunskap.

Om forskningen blir för detaljstyrd riskerar vi att söka på fel ställe och missa avgörande upptäckter. När forskningsmedel i stället i första hand fördelas utifrån högsta vetenskapliga kvalitet kan oväntade men avgörande framsteg göras.

Höstens forskningsproposition kan möjliggöra långsiktiga politiska åtaganden som rustar oss inför nästa kris.

Vi föreslår därför:

- Stärk den fria forskningen så att kvaliteten och hållbarheten i svensk forskning värnas

Vi föreslår en stegvis höjning av anslagen till statliga Vetenskapsrådet, som fördelar medel till oberoende forskning, efter kvalificerad kvalitetsgranskning, så att de fördubblas och omfattar 12 miljarder kronor om fyra år.

- Inför ett enprocentsmål i forskningspropositionen

Det råder stor politisk enighet om att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Men det kräver också resurser. Höj de statliga anslagen till forskning och utveckling under en femårsperiod till en procent av BNP jämfört med dagens 0,75.

I samband med forskningspropositionen har riksdagsledamöter från Västerbotten möjlighet att påverka svensk forskning för lång tid framöver genom att kräva en forskningspolitik som gör oss rustade att lösa framtidens kriser.


Ämnen du kan följa
Coronakrisen
Musik

Välkomna publiklättnader för kulturen

Musik

FHM: Så kan museer och nöjesparker öppna

Debatt: Stödpengar till företag måste betalas ut snabbare

Debatt: Historisk möjlighet för skogsbruket att göra skillnad

Debatt

Debatt: Det finns viktigare saker än en ökad regelbörda

Visa fler
Läs mer!

Felaktig information från Region Västerbotten om tredje dosen – detta gäller • Så ska du tänka kring vaccinering mot säsongsinfluensa

Flyttar ihop i Citygulds gamla lokal – skapar unikt koncept: ”Det är bra att kunna kämpa tillsammans”

Insändare: Ovaccinerad personal – tänk om barnen hade dött

Insändare: Ovaccinerad personal borde jobba i full skyddsmundering

Insändare: Ovaccinerad personal – "Vi törs inte anlita hemtjänst"

Visa fler