En kamp mot klockan och trilskande vänsterpartister

Det måste nog till en rejäl dos av den brittiske premiärministern Harold Macmillans visdom: Politik är det möjligas konst.

Ledare 24 november 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Räkna med att Sveriges statsminister heter Magdalena Andersson när den röda röran är färdigrörd.

Om riksdagen tolererar henne i första, andra, tredje eller fjärde omröstningen återstår att se. Men tolererad blir hon. För Vänsterpartiet lär knappast vilja leva med att ha satt stopp för Sveriges första kvinnliga statsminister. Som dessutom är av ”rätt” politisk grundfärg.

När dessa rader skrivs finns det ännu ingen överenskommelse i regeringsfrågan.

Att talman Andreas Norlén på måndagen (22/11 2021) ändå föreslog Magdalena Andersson (S) som statsminister tyder på att de gjorde bedömningen att det fortfarande finns tid för att slutföra samtal och förhandlingar. Eller att frågan nått vägs ände.

Vad som händer fram till dagens (24/11 2021) omröstning är inte lätt att veta. Antingen förhandlas det in i det sista, eller så förhandlas det inte. Magdalena Andersson kan genom att inte förhandla tvinga fram ett skarpt ställningstagande från Vänsterpartiet.

Hur Nooshi Dadgostar (V) och hennes parti då agerar återstår att se. Hittills har de varit oförsonliga.

Men att agera ”dörrmatta” åt Magdalena Andersson och hennes ”lador” är de inte intresserade av. Vilket är förståeligt. Men då måste de också vara beredda att ta konsekvenserna av sitt agerande. Vilka de än kan bli.

Oavsett om det förhandlas eller inte så räkna med ett chickenrace fram till omröstningen. Fegast vinner aldrig.

Med det höga tonläge och den granithårda attityd som Nooshi Dadgostar visat upp är det svårt att se henne backa – med bibehållen trovärdighet – utan ett avtal om hur en förbättring av pensionerna ska utformas.

Intressant i sammanhanget är att notera är att både PRO och SPF Seniorerna sågar Vänsterpartiets pensionsförslag.

Höjd garantipension skulle förvisso innebära en höjning för de sämst ställda pensionärerna. Men det skulle också, enligt Jan Andersson, vice ordförande på PRO, betyda att det blir mindre skillnad mellan dem som aldrig har arbetat och till exempel ett vårdbiträde som jobbat i 30–40 år. Han varnar för att personer som arbetat hela livet riskerar att hamna i skymundan.

Att stora pensionärsorganisationer inte stödjer Vänsterpartiets tankar kring pensionen är en ordentlig knäpp på näsan.

Precis som i fallet las-överenskommelsen, en annan av Vänsterpartiets stora strids- och profilfrågor. Där har LO-styrelsen svängt och sagt ja till att ställa sig bakom det nya huvudavtalet. Även här vandrar V i otakt med de som berörs av förändringarna.

För att göra en redan komplex röd röra än mer komplex. Lek med tanken att Magdalena Andersson går segrande ur onsdagsmorgonens statsministeromröstning. För att senare på dagen få ”på tafsen” när det ska röstas om regeringens höstbudget.

Frågan är hur Magdalena Andersson agerar då. Om hon är beredd att regera på en M/KD/SD-budget.

Centerpartiet som sagt sig stödja Magdalena Andersson i statsministeromröstningen vill inte ge besked om hur de ställer sig till höstbudgeten innan statsministerfrågan är löst.

De kortsiktiga utmaningarna, segrar och förluster, är en sak. De lite längre är någonting helt annan.

Troligt är att Magdalena Andersson väljs till statsminister.Mycket talar för att hon kan klamra sig fast vid makten fram till valet nästa höst. Även om det röda regeringsunderlaget svajar. Ingen vet hur det i realiteten ser ut, hur det fungerar.

Frågan är till exempel hur Vänsterpartiet och Centerpartiet, som är som hund och katt, ska kunna samarbeta fram till valet. Om de kan samarbeta. Här måste det nog till en rejäl dos av den brittiske premiärministern Harold Macmillans visdom: Politik är det möjligas konst.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa