Ett parti på jakt efter en blå relevans i politiken

Nu är Liberalerna nära, riktigt nära. Partiet stöds i dag av fyra procent av väljarna, om än avrundat uppåt.

Ledare 19 november 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

För ett par dagar sedan gästade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni aktualitetsprogrammet ”Efter fem” i TV4.

Att Liberalerna har problem är varken en nyhet eller en hemlighet.

Ett av partiets problem visualiserades med all önskvärd tydlighet i Tilde de Paula Ebys samtal med Liberalernas partiledare. Sabuni slog sig ner i TV4-soffan för att prata politik, medan Tilde de Paula Eby ville prata stöd i opinionen.

Eller rättare sagt avsaknaden av stöd i opinionen.

Trots att Liberalerna ökar med 1,1 procent i DN/Ipsos senaste väljarbarometer var det inte nog för att kravla sig över fyraprocentsspärren. Nu har partiet legat under spärren i 16 månader i rad.

Trösten för Liberalerna är att nu är det nära, riktigt nära. Partiet stöds i dag av fyra procent av väljarna, om än avrundat uppåt. Den högsta noteringen sedan september 2020 och en energikick inför landsmötet, som inleds i Linköping på fredagen.

För att avsluta resonemanget king Liberalerna, opinionsundersökningar och fyraprocentsspärrar.

Visst är det märkligt att diskussionen om spärren inte i lika hög grad drabbar Kristdemokraterna med fyra procent (ökar med 0,2 procentenheter) och Miljöpartiet med fem procent (ökar med 1,2 procentenheter).

Tidigare i veckan (16/11 2021) meddelade Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna att de var överens om ett gemensamt alternativ till regeringens rödgröna budget.

Liberalerna valde att ställa sig utanför överenskommelsen: ”Vi ser inte att nu isolerat gå fram med sänkt skatt på klimatutsläpp som rätt väg framåt när klimatarbetet i stället måste accelerera”, konstaterade Nyamko Sabuni i ett pressmeddelande.

Det finns de som ser det som en eftergift till de liberaler som motsatte sig partiets vägval i mars – beslutet att förorda en borgerlig regering efter nästa val – och inte vill att Liberalerna ska stödja eller ingå i en regering som samtidigt tar stöd av Sverigedemokraterna.

Säkerligen fanns det också en baktanke – att blidka vägvalets interna motståndare – med Nyamko Sabunis hårda ord och oförsonliga ton mot Sverigedemokraterna när hon för en tid sedan (3/11 2021) intervjuades i SVT:s ”30 minuter”.

Där beskrev hon Sverigedemokraterna som ett nationalistiskt, konservativt parti där många medlemmar bär på ett rasistiskt tankegods.

Att Liberalerna är splittrade internt – trots försöken att visa upp en enad front utåt – är en realitet som Nyamko Sabuni har att förhålla sig till. Precis på samma sätt som partiet har att ta hänsyn till den parlamentariska realiteten att det blir ingen borgerlig regering – som Liberalerna förespråkar – utan stöd från Sverigedemokraterna. Som många liberaler fasar inför, men som Sabuni inte räds.

Hur var det nu han sa, den framlidne folkpartiledaren Gunnar Helén: Att vara liberal är att vara kluven.

Så var hör kluvna liberaler hemma på den politiska skalan: Antingen tar man avstånd från det allt mer konservativa högerblocket, sällar sig till den fria position i politikens mittfält som Centerpartiet har valt, eller så tar man avstånd vänsterblocket och sällar sig till högerblocket med ambitionen att driva det i riktning mot liberalismens tankegods.

Oavsett i vilken politisk konstellation partiet verkar – höger, vänster eller mittemellan – blir partiets huvuduppgift att utöva ett liberalt, ännu hellre ett socialliberalt, inflytande på politiken och på besluten.

Naturligtvis givet att Liberalerna kravlar sig över fyraprocentsspärren på själva valdagen.

I september 2015 var dåvarande Folkpartiet samlat till landsmöte i Stockholm. Det var då Folkpartiet blev Liberalerna. Det behövdes en nystart och Jan Björklund konstaterade att ”vi ska heta vad vi är”.

Den nystarten är fortfarande inne på startsträckan. Lyftet kom inte per automatik med namnbytet. Successivt har partiet i stället förlorat sin politiska relevans. Det är den som måste hittas sig igen.

Det kan handla om liberala tankegångar kring den gängkriminalitet som växer och sprider sig. Det kan handla om liberala tankegångar kring migration och integration, kring skola och utbildning, vård och omsorg.

Minns Bengt Westerbergs och hans ”rätten till ett eget rum eller att dela rum med någon” för de som vistas på institution.

Men det kan också handla om liberala tankegångar i skattepolitiken och i synen på arbetslinjen.

Framgångar och motgångar i politiken är nästan alltid kopplade till relevans.

Och det är den relevansen som Liberalerna måste hitta i ett nytt och föränderligt politiskt landskap. Misslyckas man med det är det ”morsning och goodbye” till riksdagsplatserna.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa