Ännu mer av den medicin som inte fungerar

Vårdens systemfel kommer inte att lösas med mer av samma sak.

Ledare 27 september 2021 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Nästan 24 000 skåningar väntar på en operation eller annan åtgärd i den specialiserade vården.

Färre än 40 procent får tid inom vårdgarantins 180 dagar: max 90 dagar till första besök och sedan ytterligare 90 dagar till åtgärd.

Statistik om vårdköerna har slängts runt i den politiska debatten under flera år, och kan vara svår att ta till sig.

Just därför är det bra att påminna om tragedierna som gömmer sig bakom siffrorna.

Hera Gustavsson är en av de 24 000 skåningarna och 170 000 svenskarna som väntar på vård. Hon är 30 år gammal och har en diagnostiserad tumör i ryggraden.

I Aftonbladet (23/9 2021) berättar hon att hon inte ens kan tömma diskmaskinen på grund av sina smärtor. Tumören riskerar att göra henne förlamad om den inte opereras bort. Hennes liv är i fara.

Men väntetiden till ortopediska ingrepp är ett–två år i hela landet.

”Jag vill inte avsluta livet ännu för att sjukvården går på knäna”, säger hon till Aftonbladet.

I höstbudgeten tillförde regeringen två miljarder kronor till hälso- och sjukvården för att regionerna ska beta av vårdskulden. De läggs till de fyra miljarder som satsades 2021. Ytterligare tre miljarder går till prestationsbaserade bidrag för att korta vårdköerna.

Frågan är bara vilken skillnad pengarna gör. Mellan 1999 och 2019 ökade det offentligas utgifter för hälso- och sjukvård från sex till sju procent av BNP. Samtidigt växte den svenska ekonomin, från 3 400 miljarder 1999 till 5 134 miljarder 2019.

Det betyder att Sverige spenderar nästan dubbelt så mycket på sjukvård i dag som för 20 år sedan.

Ändå har köerna växt, särskilt på senare år, och även innan pandemin.

Trots detta upprepar regeringen sina svar på sjukvårdens problem.

Det handlar delvis om mer pengar, inte minst i form av riktade statsbidrag – i höstbudgeten kom ytterligare två ”personalmiljarder” – som ökar den regionala byråkratin och förhindrar långsiktighet i planeringen.

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, regeringens tillsatta kommitté för vårdköerna, föreslog i somras bland annat att det ska bli lättare för både patienter och regioner att hitta en vårdplats någon annanstans i landet när en kö är för lång.

Men vårdlotsar, som skulle göra just det, lanserades för 15 år sedan och gjorde ingen större skillnad.

Grundproblemet är att köerna är långa överallt, och då hjälper inte en bättre sökfunktion eller en kunnig guide.

Regeringen måste våga lyfta på locket till de större frågorna. Vårdens systemfel kommer inte att lösas med mer av samma sak.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Avtal: Regionen och facket överens om jourkomp

Långt ifrån alla covidpatienter i Västerbotten har covid-19 som huvuddiagnos: ”Kan handla om exempelvis ett benbrott”

Insändare: Dålig introduktion i hemtjänsten

Ny studie om läkande trä: ”Kan få stor betydelse för hur vi inreder framtidens bostäder”

Tufft inom äldreomsorgen – rött läge på ett boende • Fler frånvarande än någonsin under pandemin: ”Får prioritera det viktigaste”

Visa fler