Det finns ingen anledning att förlänga kärnkraftsepoken

Med krav på nya säkerhetssystem blir kostnaderna för driften av kärnkraftverk allt högre och lönsamheten allt lägre.

Sverige 6 mars 2021 14:38
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 11 mars 2011 drabbas Japan av den kraftigaste jordbävning man dittills uppmätt.

En enorm flodvåg sveper in längs Japans östkust.

En halv miljon människor tvingas fly, närmare 16 000 dör. Många av de som evakueras kommer inte att kunna återvända.

Stora vågor vräker in över staden Fukushima, 23 mil norr om Tokyo. Skyddsmurarna kring kärnkraftverket i staden, ett av världens största, räcker inte till.

Tre av verkets sex block snabbstoppas. Säkerhetssystemen blir strömlösa och det slutar med härdsmältor i alla tre reaktorerna. Stora utsläpp av radioaktivitet sker i luften, på marken och i havet.

Det är nu tio år sedan. Än i dag arbetar tusentals personer dagligen med saneringsarbetet.

Enligt nya prognoser kommer saneringen ta upp till 60 år och kosta 7 000 miljarder svenska kronor.

Men det kräver också nya tekniska lösningar som ännu inte existerar.

Minst 14 miljoner kubikmeter kontaminerad jord ska saneras. Grundvatten har pumpats upp för att radioaktiva ämnen inte ska tränga ut i havet. Över en miljon kubikmeter vatten ska saneras innan det kan släppas ut igen.

Enligt reaktorernas ägare Tepco finns det snart ingen mark kvar att uppföra nya tankar på och sommaren 2022 är det definitivt fullt. Sedan går det inte att lagra mer vatten.

Det är viktigt att vi inte glömmer Fukushima. Inte minst för alla de som drabbades, men också för att försöka undvika nya katastrofer. Kärnkraft är i grunden farligt trots alla säkerhetssystem som successivt lagts till.

Efter Harrisburg blev det standard med haverifilter, för att minska risken för utsläpp vid en härdsmälta. Vilket ändå inte hjälpt vid senare olyckor.

Efter Tjernobyl genomfördes i Sverige ett omfattande arbete för att stärka den nationella strålskyddsberedskapen.

Efter Fukushima beslutade Strålsäkerhetsmyndigheten att alla svenska reaktorer måste ha oberoende härdkylsystem efter 2020. En kostnad på 500–700 miljoner kronor per reaktor.

Med krav på nya säkerhetssystem och riskhantering blir kostnaderna för driften av kärnkraftverk allt högre och lönsamheten allt lägre. Samtidigt som riskerna för olyckor hela tiden ökar med kärnkraft­verkens stigande ålder.

Det finns all anledning att påskynda Sveriges sentida avveckling av kärnkraften.

Redan efter kärnkraftsomröstningen 1980 beslutade riksdagen att kärn­kraften skulle avvecklas senast 2010. Årtalet baserades på att kärnkraftverkens livslängd bedömdes till 25 år. Den sista reaktorn planerades starta 1985.

Det finns ingen anledning att förlänga kärnkraftsepoken.

Tio år efter Fukushima har sex av Sveriges tolv reaktorer stängts.

Trots detta producerar de förnybara energikällorna mer el och är både billigare och fördelaktigare.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Mikael Bengtsson: Vindkraften behöver mycket mer än bara vind i ryggen

Insändare: Satsa på elnätet – inte på kärnkraften

Debatt: Kärnkraftsdebatten får inte stoppa energiomställningen

Insändare: Skakande fakta om kärnkraftskatastrofen i Fukushima

Insändare: Kärnkraftens alla faror – miljö och olyckor

Visa fler