Den svenska välfärden behöver de privata företagen

Friskolor har nöjdare elever och bättre resultat än kommunala grundskolor.

Sverige 31 mars 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Ingen vinstjakt i skola, vård och omsorg.

Så har det låtit i snart två mandatperioder från den rödgröna regeringen.

Först skrämdes statsminister Stefan Löfven (S) med en utredning om ett vinsttak i välfärden.

Den hamnade i papperskorgen. Men följdes av förslag att stoppa etableringen av religiösa friskolor och förra vårens stora utredning om en mer likvärdig skola.

De utredningarna satte djupare spår i debatten. Exempelvis är Liberalerna nu, om än av andra, delvis strategiska skäl, tända på idén att begränsa nya religiösa friskolor.

Tills nyligen har de privata alternativens nyttor för svensk välfärd de tre senaste decennierna saknats i debatten.

Vid ett seminarium (16/2 2021) visar ekonomerna Mårten Blix och Henrik Jordahl, vid Institutet för näringslivsforskning, vad vi kan lära oss av vad de i sin nya bok kallar ”det svenska experimentet”.

Översatt till rena kostnader utförs färre än var femte välfärdstjänst – 17 procent – i privat regi.

Utifrån 1970- och 1980-talens nolltolerans är det mycket. Men knappast den välfärdsslukande Leviathan som vissa fack och politiker skräms med.

Fördelarna är fler. Privata vårdgivare har högre kvalitet än offentlig vård, och skriver ut mindre antibiotika. Framför allt har vården blivit mer tillgänglig för alla grupper.

För sådant som regelbundna medicingenomgångar, att mat serveras vid rimliga klockslag och tiden mellan måltiderna rankas privata äldreboenden högre av Socialstyrelsen.

Kommunala äldreboenden har dock bättre anpassade lokaler och mer personal. Därför är valfrihet bra.

Det här sker till ett betydligt lägre pris än vad de flesta förstår. Enligt Henrik Jordahl visar undersökningar att folk tror att vinsten i privata välfärdsföretag i snitt är 26 kronor per hundralapp. När den i själva verket är fem kronor.

Det utnyttjas skamlöst av politiker, främst i skoldebatten.

Statsminister Stefan Löfven (S) har återkommande pratat om skolkoncerner som säljer barn på börsen. Men som Henrik Jordahl visar har friskolor nöjdare elever och bättre resultat än kommunala grundskolor.

Och resultaten bland kommunala grundskoleelever ökar ju fler friskolor som finns i en kommun.

Men alla gillar inte konkurrens.

Björn Åstrands utredning för en mer likvärdig skola föreslog att ge kommuner skolpliktsavdrag i beräkningen av skolpengen till friskolor. Skälet är att friskolor inte har kommunens ansvar att säkerställa skolplatser för alla elever, vilket över tid höjer kostnaderna. Det är fel.

Genom att jämföra andelen friskoleelever med kommuners grundskolekostnader mellan 1993 och 2018 finner skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren att en ökning av antalet friskoleelever med tio procentenheter sänker kostnaderna med mellan 1,5 och tre procent.

Antingen får friskolor mindre pengar från kommuner, vilket hände under 2010-talet, eller så pressas de kommunala skolor, med ungefär fem procent högre kostnader per elev, att se över utgifterna.

Åstrandutredningens förslag skulle då innebära att kommuner får göra avdrag för friskolornas kostnadseffektivitet. Det är bakvänt och strider mot principen om likabehandling vid ersättning som blev lag 1997.

Folk tjänar på privata välfärdsalternativ.

Det borde även Socialdemokraterna erkänna och sluta hetsa mot företag som bidrar till en bättre och billigare välfärd.

Gustav Juntti

Ämnen du kan följa