Att lappa och laga den gamla stambanan räcker inte

Trafikverket bortser från aviserade investeringar på hundratals miljarder kronor och de tusentals arbeten som väntar.

Norrland 8 april 2021 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Norr- och Västerbotten bor 520 000 människor.

Här finns industrinäringar som gruvor, skogar, stål och elkraft, och snart också bilbatteritillverkning, som sysselsätter tusentals anställda.

I regionen planeras investeringar på omkring 700 miljarder kronor att genomföras under den kommande 20-årsperioden.

Redan för 100 år sedan insåg man vikten av bra transportmöjligheter från norr till söder. Därför byggdes en järnväg i inlandet mot södra Sverige.

Nuvarande tågförbindelse håller inte för dagens krav på modern järnvägsstandard. Norrbotniabanan har därför aktualiserats.

Projekteringen mellan Umeå och Skellefteå påbörjades 2015, bygget startade 2018 och med beräknad trafikstart på sträckan 2028.

Norrbotniabanan är viktig för att Sverige ska nå klimatmålet att sänka koldioxidutsläppen med 70 procent till 2030, för att öka godstransporterna med 40 procent och för att halvera restiden för persontransporterna mot söder.

Betydelsen för Övre Norrland kan därför inte underskattas.

Trots detta blundar ansvarig myndighet för verkligheten. Trafikverket meddelar att de vill skjuta upp bygget av Norrbotniabanan. Trafikstarten mellan Umeå och Skellefteå ska ske först 2034.

Dessutom ska bygget pausa i Skellefteå och i praktiken stoppas halvvägs.

Befolkningen sägs minska kraftigt i norr och öka i söder. Men Trafikverket bortser helt från aviserade investeringar på hundratals miljarder kronor och de tusentals arbeten som därmed väntar i både Norr- och Västerbotten.

I stället vill Trafikverket lappa och laga den gamla stambanan i Övre Norrland.

Hela Norrbotniabanan måste byggas. Allt annat är ett kapitalresursslöseri.

Pengar finns. Kostnaden beräknas till drygt 30 miljarder kronor.

Det kan jämföras med:

- Försvarsbudgeten 2021–2025 lägger grunden för en ny krigsorganisation som ska vara klar 2030. Budgeten kommer att öka från 2020 med nästan 29 miljarder kronor till 89 miljarder 2025, en ökning med 40 procent. 2014 var motsvarande kostnad 45 miljarder kronor, en ökning med nästan 100 procent när krigsmaktens målsättning har infriats 2025.

- EU-avgiften som ökar till 49,5 miljarder kronor per år 2021–2023, drygt 148 miljarder kronor för perioden. En avgift som därefter kommer att öka ännu mer.

Jan Englund, ordförande Kommunistiska Partiet Luleå
Sune Marklund, sekreterare Kommunistiska Partiet Skellefteå
Elvira Spiik, ordförande Kommunistiska Partiet Robertsfors
Oskar Wigren, sekreterare Kommunistiska Partiet Umeå

Ämnen du kan följa