ARBETSSUGEN. Det är alltid Lena Sundqvist, ankare på Radiosporten, men här tillfälligt på besök i Luleå.
Vi har båda förirrat oss till Luleå, ser snön falla och njuter av inomhusvärmen. Snabbt kommer vi in på idrott. Sport har blivit Lenas liv.
– Första sportminnet? Kanske var det barnjympan i låg- och mellanstadiet med IFK Arvidsjaur? Agneta Nyman var en av många fantastisk ledare. Hon har jag mycket att tacka för.
Samtidigt spelade hon fotboll, också i IFK.
– Ki Åman och de andra ledarna lärde mig allt. Av en tillfällighet, eller brist på annan, hamnade jag som målvakt i första elvamannamatchen. Och i den positionen fortsatte jag.
Hon debuterade i A-laget som trettonåring (!) och fick chansen i Norrbottens trupp till Halmstadslägret.
Efter nian väntade plugg i Piteå. Steget till div I-laget Piteå IF var stort – men Lena tvekade aldrig. Hon bytte klubb.
– Riktigt ordinarie blev jag däremot aldrig, säger hon.
Efter två somrar gick hon tillbaka till Arvidsjaur, gjorde bland annat fyra mål en match.
– Kul, men jag spelade bara för skojs skull, påpekar hon.
Men Lena hade andra idéer; hon hade inlett journalistbanan på Piteå-Tidningen, skrev ishockey i Ringelhallen, gjorde sväng till Göteborg och Umeå innan journaliststudier i Kalix väntade.
– Kanske finns idrotten i blodet? Farfar, Harry, var en legendar i bandy och fotboll. Litet av hans blod har jag nog …
I samband med journalistutbildningen fick hon projektjobba på Radiosporten i Stockholm. Och på den vägen är det.
Lena älskar yrket och brinner för varje arbetsdag.
– Dag Malmqvist var min handledare på radiosporten. Han har jag mycket att tacka för. Och Jacob Sillén var en suverän högsta chef.
Först fick Lena sommarvikariat. Och än idag går hon på längre vikariat.
Du kvittrar när du berättar om ditt yrke. Vad uppskattar du mest?
– Allt! Jag har jäkligt kul varenda dag och får samtidigt betalt. Kan man ha det bättre?
Hon räknar upp variationen, arbetskamraterna, lyxen att få ha hobbyn som jobb och spännande möten med sportprofiler.
– Vi har att fantastiskt team, ett starkt lag. Där alla drar åt samma håll, betonar Lena.
I elitishockey bevakar hon mest Djurgården och Linköping.
Du är rapp i munnen och exakt i kommentarerna, mycket initierad. Har du alla fakta i huvudet?
– Nej, men en del av jobbat är noggranna förberedelser, plugga, läsa på, vara snabb i tanken. Och ibland blir det fel, ändå …
Som när?
– Ibland har jag kallat min kommentatorkompis och expert Rickard Henriksson för Henrik Rickardsson. Men när det gäller aktiva är jag noggrann med namn. Extremt.
Lena har vuxit snabbt som radioprofil. Hon har ingått i truppen vid olympiska spelen i Sochy, ishockey-VM i Minsk och basket-EM i Slovenien.
Vad är viktigast för en duktig sportradiomänniska?
– Positiv inställning, folk ska känna att jag har kul på matchen/tävlingen, hög energi, klokhet och tydlighet.
Har du det?
– Kanske, men man kan alltid bli bättre.
Vad är det sämsta med jobbet?
– Att det är så långt till Arvidsjaur! Jag var hemma två veckor i julas. Nu längtar jag till lugnet och stugan i Gautosjö.
RADIOPROFIL. Men ibland längtar Lena Sundqvist tillbaka till Arvidsjaur.