De närmaste tio åren beräknas de som är 80 år och äldre bli 1 280 fler. Det visar statistik från kommunen. Och ökningen gäller samtliga delar av kommunen, förutom i Jörn där man beräknar att personer över 80 år minskar med 21.
De alla flesta håller sig friska långt upp i åren men många behöver också ett tryggt boende på ålderns höst. Färre kommer i framtiden att bo på äldreboende och fler kommer att få hemtjänst och även vårdas hemma trots att de är svårt sjuka.
För 20 år sedan bodde en fjärdedel av alla över 80 i kommunen på äldreboenden. I dag är det betydligt färre, cirka 16 procent. Enligt socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) har antalet ansökningar legat ganska konstant de senaste fem åren och de allra flesta som ansöker om särskilt boende får det också. Drygt 300 personer får varje år flytta till ett boende och i snitt väntar 50–80 personer på att få flytta in.
En förklaring till minskningen av platser är, enligt Kenneth Fahlesson, att de äldre helt enkelt är friskare längre. Men kommunen har även minskat äldreboendeplatserna när de avvecklat mindre lämpliga enheter och för att klara ekonomin.
Socialnämnden konstaterar i sin boendeplan att dagens 865 platser inte kommer att räcka till framöver på grund av befolkningsökningen. Kanske märks det ökade trycket redan nu. På senaste kommunfullmäktige kom det fram att äldre får vänta i snitt 90 dagar från beslut till att de kan flytta in på ett särskilt boende. Kenneth Fahlesson medger att det kan handla om platsbrist.
Med tanke på befolkningsökningen räknar socialnämnden med att det kommer att krävas en utökning med cirka 15 nya platser varje år.
Samtidigt bedömer förvaltningen att det inte finns täckning för nuvarande verksamhet i budgeten. Förvaltningen siktar på att ha 921 boendeplatser om tio år. Det innebär en ökning med bara fem platser per år.
Andra krav
Några saker antas kunna minska trycket på särskilda boenden; en förväntad förbättrad hälsa hos äldre, kortare boendetid, mer hemtjänst och tillgänglighet till trygghetsboenden.
Men om man ska bo hemma längre ställer det förstås andra krav på egna boendet.
Socialförvaltningen konstaterar att det krävs god tillgänglighet om man vill bo kvar hemma. ”Forskning visar att låg tillgänglighet medför ökande kostnader för äldreomsorgen, i form av mer hemtjänst och även tidigare flytt till äldreboende”, står det i planen.
Kommunen gjorde 2012 en inventering av flerbostadshus i Skellefteå. Den visade ett stort behov av anpassningar och att det även fanns en lägre andel tillgängliga lägenheter än i närliggande kommuner.
Att tillgänglighetsanpassa sitt eget boende medan tid är är förstås ett alternativ och då måste man bekosta det själv om man inte har möjlighet att få bostadsanpassningsbidrag. Ett annat är att söka ett annat boende som redan är anpassat.
För den som är lite piggare skulle det till exempel kunna handla om 55-plus lägenheter, tidigare kallade seniorboenden, som är mer tillgänglighetsanpassade än vanliga lägenheter. Där finns exempelvis hiss. Skebo har i dag 549 sådana lägenheter och drygt 7 000 personer står i kö till ett sådant boende.
För den som behöver ett ännu mer tillgängligt boende finns möjlighet att ställa sig i kö till ett trygghetsboende. Men det krävs att man fyllt 70 år innan man får flytta dit.
I dag finns sju trygghetsboenden inom Skellefteå kommun och två nya är på gång. Socialförvaltningen räknar med att det vid årsskiftet kommer att finnas 327 trygghetsboendelägenheter med plats för 370 personer i kommunen.
Men intresset för den boendeformen är mycket stort och när Skebo, som har 112 lägenheter, för några månader sedan gjorde en genomlysning stod 2 442 personer som var 50 år och äldre i kö till trygghetsboenden.
I dag finns 12 000 personer i Skellefteå kommun som är äldre än 70 år. Räknar man på befolkningsutvecklingen nationellt kommer 70-plussarna 2027 att vara 17 procent fler än 2018.
Kenneth Fahlesson hoppas att fler trygghetsboendena ska minska trycket på de särskilda boendena. Samtidigt kommer inte trygghetsboendena gratis för skattebetalarna. De får bidrag från kommunen till trygghetsvärdar och gemensamhetsutrymmen.
Och samtidigt som de äldre blir fler, ökar inte befolkningen i arbetsför ålder lika mycket procentuellt. De mellan 20 och 65 år blir bara 6 procent fler kommande tio år.
SPF tar ständigt upp frågan
Även pensionärsföreningarna tycker att byggandet av trygghetsboenden går för sakta.
– Det finns ett stort sug efter lägenheter, säger Valter Stenmark, ordförande i SPF, Skellefteå.
I en skrivelse till styrelsen i Skebo pekar han samt ordförandena i PRO och SKPF på att det finns 2 659 personer som är äldre än 80 år i centrala Skellefteå. De trycker på att behovet av trygghetsboenden är stort.
– Medlemmarna i SPF har ständigt frågan uppe på mötena.
Han uppskattar att det behöver byggas några hundra lägenheter per år närmaste åren.
– Fyrtiotalisterna börjar närma sig åttio år nu så trycket ökar, säger han.
Kommunala pensionärsrådet, KPR, ser gärna att man bygger nytt, exempelvis på Anderstorp.
– Vi planerar att kontakta fastighetsägareföreningen och lobba mot dem för att få till fler boenden. Det är viktigt nu att kommunen planerar in mer pengar för trygghetsboendena i sin budget, säger Valter Stenmark.
Med tanke på att andelen äldre ökar i högre takt än de som ska finansiera välfärden.
Borde man fondera medel nu för framtida boenden för äldre som man gör inom tekniska nämnden för att kunna byta VA-nätet när det blir sämre?
– Det känns fel. Jag tycker det är bättre att man hanterar frågan eftersom.
Han poängterar att man alltid har ett eget ansvar för att hitta ett lämpligt boende. Om man är frisk tycker han att man ska försöka sikta på att skaffa en lägenhet i markplan.
– Man bör börja planera sitt boende vid 50. Det är kö till boendena så det är bra att tänka framåt. Samtidigt kan det förstås även inträffa situationer man inte kan påverka där man snabbt blir sämre, säger han.