5 505 gatlysen räddas om nedsläckning stoppas i Skellefteå kommun

Gatlysen i byarna har varit en av Skellefteå kommuns mest segdragna frågor.

De nuvarande reglerna klubbades av kommunfullmäktige 27 februari 2007 och har därefter varit kantade av konflikt. De var ytterst krångliga och gav upphov till många tolkningar. Dessutom var de i grunden hårda.

– Skulle de ha genomförts fullt ut hade hälften av alla lampor på landsbygden släckts, säger verksamhetschef Anders Saadio.

Hård kritik

När nedsläckningen började gick det möjligen bra i början, när den gjordes i uppenbart övergivna eller glesa områden.

Värre blev det när man närmade sig de mera bebodda byarna. Folket protesterade, insändare skrevs och politikerna fick kalla fötter.

För tre år sedan fick kommunfullmäktige nog och beställde ett omtag. De önskade att reglerna skulle göras om så att de blev mer begripliga och mera generösa.

Det nya förslaget är nu på gång. Det godkändes av tekniska nämnden i juni, och väntas komma upp i kommunfullmäktige i september.

Läs också: Så föreslås reglerna ändras.

Om de nya reglerna bestäms tas ett stort kliv tillbaka när det gäller aktiv nedsläckning i byar: Den avbryts permanent, vilket innebär att 5 505 lampor som tidigare var hotade blir kvar.

Dessa lampor betjänar 300 hus där det finns åretruntboende samt 600 hus som är sommarstugor eller ödehus.

Hälften räddas

Totalt finns 10 862 gatlysen utanför planlagt område, så det var alltså cirka hälften som kunde ha blivit släckta.

– Det är inte värt besväret att aktivt släcka lampor som ändå fungerar. Arbetet kostar för mycket, det motsvarar flera år av lampans energikostnad, säger Anders Saadio. verksamhetschef för belysning i Skellefteå kommun.

Nedsläckning har bland annat gjorts när permanenthus blivit öde- eller fritidshus. Men det finns alltid en möjlighet att folk flyttar dit igen, och då blir det ännu högre kostnader om lampor ska tändas igen.

Regler träder in

Den dag belysningsanläggningen döms ut kommer saken i ett annat läge. Då ska de nya reglerna användas, och då kan vissa byar mista delar av sin belysning.

De områden som är berättigade till fortsatt belysning får då 60 procent av kostnaden för en helt förnyad anläggning, med nya stolpar, armaturer och ledningar.

– Allt ska vara nytt så att vi minskar framtida kostnader, säger Anders Saadio.

Både vinna och förlora

Om en by begär att gatlyset byggs ut, ska hela deras anläggning ses över enligt de nya reglerna.

– Det kan ha byggts nya hus som gör att man blir berättigad till fler lampor. Om vi då ser att andra änden av byn har förlorat fast boende, kan de lamporna bli aktivt nedsläckta istället.

Hur många av de 5 505 "räddade" gatlysena kommer då att försvinna på lång sikt, när deras livslängd är slut?

– Det är omöjligt att säga. En mindre mängd räddas tack vare generösare regler. Men det blir också större möjligheter att betala för att få behålla stolpar. Så det beror ytterst på hur mycket folket och deras belysningsföreningar vill kosta på sig, säger Anders Saadio.

Bedöma själv? Här kan du se hur de kritiserade reglerna var formulerade. Finns från sidan 34. 

5 505 lampor får vara kvar under sin livslängd. Det är oklart hur många som sedan försvinner. Arkivbild: Roine Sandlén.

Foto: VÄGBELYSNING. Att inte göra något är ingen lösning, anser skribenten.