Om Norran

Norrans historia

Tidningen Norra Västerbotten grundades 1910 för att utmana de två etablerade högertidningarna, för att ta ”den lilla människans” parti och bättre möta deras intressen. Tidningens inriktning skulle vara frisinnad, liberal, där ett viktigt syfte var att stärka folkhälsan i bygden med fokus på nykterhetsrörelsen.

Anton cyklade varje morgon och kväll de sex milen från Jörn till tidningen i Skellefteå

Som tidning var det viktigt att vara nära läsaren och skriva om lokala händelser, gärna i ”hyperlokal” notisform, men även att inkludera läsaren genom insändare.

Från starten ägdes Norran av lokala bönder och småföretagare. Majoritetsägare fram till början av 70-talet var familjen Wikström. För att säkerställa oberoendet och fortsatt överlevnad övergick ägandet 1972 till en stiftelse. Stiftelsens uppgift är att bibehålla Norrans lönsamhet och att återinvestera vinsterna för att säkerställa positiv utveckling av verksamheten och för att stärka regionen.

Norrans framgång har alltid byggt på anställdas och chefers stora engagemang, idérikedom och viljan att förändra och utveckla regionen. Att Norran ska vara en positiv kraft, något mer än en tidning. Att Norran ska bidra till att stärka lokalsamhället genom att öka folkbildning och stärka hälsan. Norran skall lyfta den ”lilla” människan och vara dess megafon för rättvisa.

Under historien har Norran utvecklats och avsevärt stärkt sin position i norra Västerbotten. Konkurrenterna har genom åren lagts ner med följden att Norran som mest haft en 80 % hushållstäckning i regionen och en monopolsituation i ”Norranområdet”.

Norran har alltid haft ambitionen att ligga i teknisk framkant med fokus på hög kvalitet på innehållet. Starka relationer med såväl läsare, företagare och opinionsbildare i regionen har också haft stark betydelse. Detta har under åren haft stor påverkan på Norrans organisation och varumärke, där de i övrigt kanske största förändringarna bottnat i teknikskiften (tryckteknik, datoriseringen, IT). Efter internets genombrott i slutet av 90-talet har Norran utvecklats på en rad plattformar och kanaler, och utvecklar även ständigt sin annonsaffär.

Dynastin Wikström

Anton Wikström kom från en bondefamilj och var i ungdomen bland annat garvare, järnvägsarbetare och länsman i Jörn innan han 1910 blev journalist och grundare av Norra Västerbotten i Skellefteå. Han var tidningens huvudredaktör från 1913 till sin död 1935 och utvecklade Norran till en ledande röst för det liberala frisinnet med förankring i nykterhetsrörelsen. Särskilt i försvarsfrågan intog han en radikalare hållning än liberaler i övrigt, med försvarsnihilistisk tendens.

Anton cyklade varje morgon och kväll de sex milen från Jörn till tidningen i Skellefteå för att driva kampen för folknykterhet och frisinne i ett samhälle där alkohol var ett problem och de sociala orättvisorna var stora. 1910 fans det tre tidningar i Skellefteå med en befolkning på ca 2 000 invånare i centralorten.

Från 1912 fram till sin död 1935 satt han i Sveriges Riksdag där han dog av en hjärtattack vid 59 års ålder i riksdagens plenisal. I riksdagen tillhörde han den frisinnade landsföreningens riksdagsgrupp liberala samlingspartiet, där han kvarstod till den liberala partisplittringen hösten 1923. Under 1924–1925 års riksmöten tillhörde han inget av de två nybildade liberala partierna, utan betecknade sig i stället som frisinnad vilde. 1926 anslöt han sig till frisinnade folkpartiet och följde 1935 med till det återförenade folkpartiet. Anton hade även ett stort engagemang i lokalpolitiken där han var kommunalstämmans ordförande i Jörn 1909–1914 och ledamot i Skellefteå stadsfullmäktige 1919–1935. Han var även vice ordförande i Västerbottens läns landsting 1929–1934 och aktiv på länsnivå i IOGT.

1935 tog sonen K H Wikström över som ansvarig utgivare efter sin fars död. Blott 22 år gammal skulle han föra arvet vidare. K H var ansvarig utgivare fram till 1978 och chefredaktör mellan 1953 och 1978. Personen K H var synonymt med varumärket tidningen. Hans engagemang för bygden, den lilla människan, de lokala notiserna, nykterheten och frisinnet kom att bli en stor del av Norrans identitet. Välkänt och fruktat blev även hans feedbacksystem där han delade ut sylvassa kommentarer på färgade lappar till medarbetarna för dagens arbete. Systemet förekom långt efter det att han slutat det dagliga arbetet på tidningen.

Simon Enqvist VD 1935–1974 och svåger till K H. Under sina år som VD etablerade Simon ett starkt fokus på lönsamhet och kostnadse!ektivitet för att Norran i alla lägen skulle vara oberoende.

Cal Wikström, K H:s son efterträder Simon som VD och driver bolaget vidare med fortsatt starkt fokus på lönsamhet under perioden 1974–2002.

För att säkerställa Norrans långsiktiga utveckling bildade familjen Wikström, med K H i spetsen stiftelsen, SkelleftePress med syfte att säkra Norrans långsiktiga medieutgivning i frisinnad liberal anda och arbeta för folkhälsa. Norran överläts 1972 till stiftelsen för en likvid om 3,6 miljoner kronor som stiftelsen lånade av bolaget för att betala familjen.

Dynastin Wikström var framgångsrik. De utvecklade Norran till det dominerande mediet i ett lokalsamhälle som politiskt efter industrialiseringen och gruvbranschens utveckling helt dominerats av arbetarrörelsen.